HenoksböckernaHenoksböckerna kallas de tre skrifter inom den tidiga judiska (och kristna) litteraturen där Henok (omnämnd i 1 Mos. 5:18-24 samt Jud. v. 14-15) anges som upphovsman. Innehållet i samtliga är apokalyptiskt. Första Henoksboken (Henoks bok)Första Henoksboken är troligen författad på arameiska eller hebreiska;[1] betydande delar av den har återfunnits i Dödahavsrullarna. Hela texten finns bevarad i etiopisk översättning och ingår i den etiopisk-ortodoxa kyrkans Bibel. Henoks bok har 108 kapitel med många slags spekulationer, bland annat över Människosonen och om änglarna.[1] Den har spelat en roll för Nya Testamentet och många av tankarna där.[1] Andra HenoksbokenAndra Henoksboken (ursprungligen sannolikt på grekiska men endast bevarad i fornkyrkoslavisk översättning) är av annat ursprung än första Henoksboken, och, i nuvarande skick, en kristen apokalyps.[1] Huruvida den ursprungliga textversionen härrör från en judisk tillkomstmiljö under århundradet före den västerländska tideräkningens början, från en kristen tillkomstmiljö i det bysantinska riket under 800-talet, eller någonting däremellan är föremål för debatt.[2] Tredje HenoksbokenTredje Henoksboken (på hebreiska) är ett led i den judiska mystikens utveckling (ungefär tusen år före kabbalans uppkomst).[källa behövs] Den representerar ett yngre stadium i Henok-spekulationen.[1] Den hittades 1928,[1] men dess datering har varit föremål för avsevärd debatt. Välsignelseformuleringar i Tredje Henoksboken uppvisar en form äldre än Gemara, [3] och P. Alexander daterar verket till 400- eller 500-talet. [4] Källor
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia