sv Gyllenglas%C3%B6gonf%C3%A5gel

	Gyllenglasögonfågel; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Glasögonfåglar; Zosteropidae
Släkte	Cleptornis; Oustalet, 1889
Art	Gyllenglasögonfågel; C. marchei
Vetenskapligt namn
	§ Cleptornis marchei
Auktor	(Oustalet, 1889)
Utbredning
Synonymer
	Ptilotis marchei Oustalet, 1889 - protonym; Gyllenhonungsfågel;

Gyllenglasögonfågel^[2] (Cleptornis marchei) är en starkt hotad tätting i familjen glasögonfåglar som enbart förekommer i ögruppen Marianerna i västra Stilla havet.^[3]

Utseende

Gyllenglasögonfågel är en medelstor (14 centimeter) sångarliknande fågel med som namnet antyder en guldgul eller persikofärgad fjäderdräkt, med lysande orange näbb, ben och fötter. Runt ögat syns en gulvit ögonring.

Utbredning och systematik

Fågeln är endemisk för södra Marianerna och förekommer på öarna Saipan och Aguijan.^[3] Fågeln har även introducerats till den obebodda ön Sarigan. Den placeras som enda art i släktet Cleptornis. Länge trodde man att den, liksom den nära släktingen boninglasögonfågeln (Apalopteron familiare), tillhörde familjen honungsfåglar men studier har senare visat att den är en glasögonfågel.^[4]

Levnadssätt

På Saipan förekommer gyllenglasögonfågeln i alla möjliga skoglika biotoper. Den är dock vanligare i de ursprungliga kalkstensskogarna än i mer exploaterade miljöer. Den födosöker i lövverk på jakt efter invertebrater, flygande insekter, nektar, frukt och blommor. Gyllenglasögonfågeln ses ofta i grupper om två till fyra, vad man tror är familjegrupperingar. Bopredatorer är den inhemska marianerkungsfiskaren, men också en introducerad ödleart samt råttor.

Status

Gyllenglasögonfågelns världspopulation tros bestå av 29 000–70 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal, även om beståndet på Aguijan ökar. Det finns en överhängande risk att den invasiva ormarten Boiga irregularis etablerar sig på Saipan. På Guam i södra Marianerna har den orsakat stor skada och lett till att flera fågelarter dött ut. Gyllenglasögonfågeln lever också i låglänta områden som riskeras att förstöras av framtida tropiska stormar. Detta sammantaget gör att internationella naturvårdsunionen kategoriserar gyllenglasögonfågeln som starkt hotad.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alfred-Antoine Marche (1844-1898), fransk naturforskare, upptäcktsresande och samlare av specimen i Västafrika‚ Filippinerna och Marianerna.^[5]

Bildgalleri

Noter

^ [a b] Birdlife International 2022 Cleptornis marchei . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 1 oktober 2022.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Springer, M.S., H. Hiroyoshi, U. Keisuke, M. Jason, C.G. Sibley (1995), Molecular evidence that the Bonin Islands “Honeyeater” is a white-eye, J. Yamashina Inst. Ornith. 27, 66-77.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör gyllenglasögonfågel.
Bilder & media
Wikispecies har information om Cleptornis marchei.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2022 Cleptornis marchei . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 1 oktober 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[4] Springer, M.S., H. Hiroyoshi, U. Keisuke, M. Jason, C.G. Sibley (1995), Molecular evidence that the Bonin Islands “Honeyeater” is a white-eye, J. Yamashina Inst. Ornith. 27, 66-77.

[5] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Gyllenglasögonfågel