Invasiv artEn invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur, natur och människor.[1] Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. Exempel på oavsiktlig introduktion är rovvattenloppa, som medföljt fartygs barlastvatten från Svarta havet till Östersjön och de Stora sjöarna i USA/Kanada, och blivit invasiv i vissa länder och till skada för fiskenäringen, och även är etablerad och potentiellt invasiv i Sverige. Ett annat exempel på oavsiktligt introducerade arter är parasiter och virus, som transporteras till nya biotoper av flyttfåglar. Ett exempel på avsiktlig, men misslyckad introduktion är det försök man gjorde i Australien med biologisk bekämpning av skadedjur. Från England importerades sparvar med avsikt att dessa skulle äta en insekt som skadade odlingar. Sparvarna etablerade sig emellertid så väl, att de själva blev ett skadedjur och därmed kategoriseras som invasiva. Sverige
EU-förbudFöljande främmande arter kategoriseras som invasiva av EU, och förekommer i svensk natur enligt Naturvårdsverket[2] och Havs- och vattenmyndigheten år 2019.[3] Det är således förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera och använda dem inom EU enligt EU-förordning 1143/2014:[3]
Följande förekommer inte i svensk natur idag, men är förbjudna att hanteras inom EU, och är på miljöövervakares fokuslista med riskklass 5 av 5 att vara invasiva i Sverige:[5]
Icke-förbjudna potentiellt invasiva arterFöljande främmande arter är inte förbjudna enligt EU:s lista över invasiva arter, men är eller riskerar att bli invasiva i Sverige enligt Naturvårdsverket 2019, som rekommenderar att spridningen begränsas:[2]
Följande är etablerade främmande arter i Sverige som är potentiellt invasiva med riskklass 5 av 5 enligt Havs- och vattenmyndigheten, som rekommenderar att miljöövervakare fokuserar på att rapportera bl.a. dessa arter. Arterna är inte listade av EU:[5]
Följande förekommer inte i Sverige, men i Sveriges närområde, och är på miljöövervakares fokuslista med riskklass 5 av 5 att vara invasiva i Sverige enligt Havs- och vattenmyndigheten:[5]
Följande är exempel på främmande arter som enligt forskare är eller potentiellt kan blir invasiva i Sverige, men som hittills (2019) inte har listats av svenska myndigheter som problematiska:
*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.[8] Andra främmande arter med stor spridningFöljande är främmande arter som har fått stor spridning i svensk natur enligt Naturvårdsverket 2019, men som inte har listats av myndigheter som invasiva i Sverige:[4]
*) Invasiv i vissa länder enligt Invasive Species Specialist Group.[8] FinlandFinland har en nationell förteckning över invasiva främmande arter. Denna förteckning är en del av statsrådets förordning om hantering av risker orsakade av invasiva främmande arter som trädde i kraft den 15 augusti 2023.[10] I den nationella förteckningen över invasiva främmande arter ingår några artgrupper av däggdjur:
Av fåglar ingår följande artgrupper:
Enligt miljöministeriet kan dessa arter vara särskilt skadliga för naturens biologiska mångfald när de jagar och konkurrerar om boplatser och näring, samt i och med att de kan sprida sjukdomar.[11] I förteckningen ingår även vissa grodarter samt sandödla (Lacerta agilis), mördarsnigel (Arion vulgaris) och svarthuvad snigel (Krynickillus melanocephalus). Växtarter i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter:
Sedan 2022 har markägare i Finland haft en skyldighet att ta bort vresros från sina ägor.[12] Se ävenKällor
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia