Gustav Adolf Widell
Gustav Adolf Widell, född 6 november 1907 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 31 oktober 1961 i Malmö Sankt Petri församling,[1] var en svensk ämbetsman. BiografiWidell avlade studentexamen vid Statens provskola Nya Elementarskolan i Stockholm 1925 och juris kandidat-examen vid Stockholms högskola 1931, varefter han gjorde tingstjänstgöring i Aska, Dals och Bobergs domsaga 1931–1934. Han tjänstgjorde från 1934 i Svea hovrätt, där han blev fiskal 1935,[2] extra ordinarie assessor 1941 och assessor 1948.[3] Han var biträde i Justitiedepartementet 1935–1936, sekreterare i Nedansiljans domsaga 1936–1937 och vattenrättssekreterare i Söderbygdens vattendomstol 1938. Åren 1941–1953 tjänstgjorde han i Försvarsdepartementet: som biträde 1941–1945, som tillförordnad byråchef 1945–1947, som tillförordnad statssekreterare 1947–1949[2] och som statssekreterare 1949–1953. Från 1949 var han hovrättsråd i Hovrätten för västra Sverige.[3] Widell var landshövding i Malmöhus län från 1953[3] till 1961, då han omkom[4] tillsammans med sin hustru i en trafikolycka.[5] Widell var ledamot av Marinintendenturutredningen 1944 och 1945 års försvarsuppföljningskommitté 1945 samt generalsekreterare i 1949 års försvarsutredning. Han var ordförande i 1946 års militära förvaltningsutredning 1949–1953, i Matematikmaskinnämnden 1950–1953 (ledamot sedan 1948), i Sjöförsvarsorganisationsutredningen 1950, 1953 års örlogsvarvsutredning och Sjöbefälsutredningen 1956–1958.[3] Gustav Adolf Widell invaldes som hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1951[6] och som hedersledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1953.[3] År 1969 uppkallades Widells väg i stadsdelen Rosengård i Malmö efter honom.[7] Gustav Adolf Widell var son till Ludvig Widell och Maria Wahlgren. Han gifte sig med Ann-Margret Sanne 1936. Hon var dotter till vicekonsul Herman Sanne och Ester Callmander.[3] Makarna Widell är begravna på Morlanda nya kyrkogård.[8] Utmärkelser
Referenser
Vidare läsning
|
Portal di Ensiklopedia Dunia