1961

1961 – MCMLXI 63 år sedan
År 1958 | 1959 | 1960 1961 1962 | 1963 | 1964
Årtionde 1940-talet  | 1950-talet 1960-talet 1970-talet | 1980-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1961 MCMLXI
Ab urbe condita	2713
Armeniska kalendern	1410 ԹՎ ՌՆԺ
Assyriska kalendern	6711
Bahaikalendern	117–118
Bengaliska kalendern	1368
Berberkalendern	2911
Brittiskt regeringsår	9 Eliz. 2 – 10 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2505
Burmesiska kalendern	1323
Bysantinska kalendern	7469–7470
Koptiska kalendern	1677–1678
Erianska kalendern	3127
Etiopiska kalendern	1953–1954
Judiska kalendern	5721–5722
Vikram Samvat	2017–2018
Sakakalendern	1883–1884
Kaliyuga	5062–5063
Holocen kalender	11961
Nri-Igbo	961–962
Persiska kalendern	1339–1340
Muslimska kalendern	1380–1381
Nengō (Japan)	Shōwa 36 (昭和36年)
Nordkoreanska kalendern	50
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4294
Minguokalendern	ROC 50 民國50年
Thailändsk kalender	2504
Unixtid

1961 (MCMLXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern. Det var det första året sedan 1881 som, om det skrivs uppochned, blir likadant. Nästa gång det händer är år 6009.

Händelser

Januari

Flygolyckan i Kvevlax 1961.

John F. Kennedy blir USA:s 35:e president.

• 1 januari – Sverige ersätter 1924 års barnavårdslag med 1961 års barnavårdslag.[1]
• 3 januari
  • 25 personer omkommer vid en flygolycka i Vasa, Finland[2] då en av Finnairs DC3:or kraschlandar för att båda piloterna var berusade.[3]
  • 3 personer omkommer då den experimentella kärnkraftreaktorn SL-1 utanför Idaho Falls i USA exploderar.[4] Det räknas fortfarande som den enda dödliga reaktorolyckan i USA.
• 17 januari
  • Kongo-Léopoldvilles avsatte regeringschef Patrice Lumumba grips i Katangas huvudstad och mördas senare i fängelset.[5]
  • Tre dagar innan Dwight D. Eisenhower lämnar posten som USA:s president tar han avsked av det amerikanska folket i TV, genom ett tal där han varnar för att makten har samlats hos det "militär-industriella komplexet".
• 20 januari
  • John F. Kennedy tillträder som USA:s 35:e president.
  • Texasdemokraten Lyndon B. Johnson efterträder Kalifornienrepublikanen Richard Nixon som USA:s vicepresident.

Februari

• Februari – Den svenska författningsutredningen når en kompromiss i huvudfrågorna. Man vill införa enkammarriksdag, behålla proportionella val och inte utvidga folkomröstningsinstrumentet.
• 1 februari – USA provar den första Minuteman I, en interkontinental ballistisk missil.[6]
• 3 februari – Kollektiviseringen av Kinas jordbruk har blivit fiasko, och Kina tvingas köpa in vete och korn från Kanada för 60 miljoner SEK.[7]
• 8 februari – Den svenska författarinnan Sara Lidman, sedan två år bosatt i Johannesburg, åtalas för brott mot Sydafrikas raslagar som förbjuder att svarta och vita umgås. Åtalet läggs dock ner, och hon återvänder till Sverige.[8]
• 9 februari
  • Filmen "De missanpassade" med Marilyn Monroe har biopremiär i New York City.
  • Katangas regering meddelar att Kongo-Léopoldvilles regeringschef Patrice Lumumba blivit mördad under oklara omständigheter.[7]
• 11 februari – Rättegången mot Adolf Eichmann börjar i Jerusalem.
• 15 februari
  • USA:s president John F. Kennedy varnar Sovjet för att störa FN:s fredsarbete i Kongo.[9]
  • 73 personer, bland dem 17 man ur USA:s VM-trupp i konståkning, omkommer då ett belgiskt Boeingflygplan från Sabena störtar i Bryssel, Belgien.[2]

Mars

Hassan II blir kung av Marocko.

• 3 mars – Hassan II blir kung av Marocko.
• 4 mars – Skolskjutning i Kungälvs läroverk. En elev dödad.
• 8 mars – Piratradiosändaren Radio Nord börjar reklamfinansierade sändningar från fartyget "Bon Jour" på internationellt vatten på Ålands hav.[7] Bon Jour är registrerat i Nicaragua.[10]
• 13 mars – USA:s president John F. Kennedy föreslår en "framstegsallians" mellan USA och latinamerikanska stater.[11]
  • Cypern går med i Brittiska Samväldet.[12]
• 15 mars – Sydafrika lämnar Brittiska samväldet.
• 16 mars – En del av svenska Idkerbergets gruva rasar, och bildar en krater, ingen människa dödas, men ett garage med nio bilar störtar ner i hålet.[13]
• 21 mars – Brittiska popgruppen Beatles gör sitt första framträdande på Cavern Club i Liverpool.[7]

April

Grisbuktsinvasionen.

Jurij Gagarin blir den första människan i rymden.

• 12 april – 27-årige sovjetiske majoren Jurij Gagarin blir den första människan i rymden.[7]
• 14 april – Karl Gerhard fyller 70 år och hyllas av massor med personer på Stockholms gator.
• 17–21 april – Ett invasionsförsök i Grisbukten, Kuba som utförs av exilkubaner med stöd av CIA, slås ner av Fidel Castros trupper.[7]
• 22 april–25 april – Franska generaler som motsätter sig Charles de Gaulles politik genomför ett misslyckat kuppförsök i Alger.[7]
• 24 april – Regalskeppet Vasa, som sjönk 1628, bärgas från botten av inloppet till Stockholm inför stort massmedieuppbåd.[7] Klockan 09.03 stiger skeppet upp ur vattnet utanför Beckholmen i Stockholm.[8]
• 27 april – USA:s president Kennedy håller talet: The President and the Press: Address before the American Newspaper Publishers Association.[14]
• 30 april – Lars Brising tilldelas Thulinmedaljen i guld.

Maj

Alan Shepard blir den förste amerikanen i rymden.

• 4 maj – Sveriges Radio startar Melodiradion (P2), för att ta tillbaka lyssnare från Radio Nord, med program som Det ska vi fira och Tio i topp.[8]
• 5 maj – Alan Shepard blir den förste amerikanen i rymden, där han vistas i 15 minuter.[7]
• 17 maj – Utställningen "Rörelse i konsten" öppnas på Moderna museet och är den största idéutställning av modern konst som visats i Sverige.[8]
• 25 maj
  • Bromma flygplats 25-årsjubilerar.
  • De tre skandinaviska länderna gör en jättesatsning för att rädda det svårt förlustdrabbade flygbolaget SAS.[10]
  • Prinsessan Birgitta gifter sig i Rikssalen på Stockholms slott med Johann Georg "Hansi" av Hohenzollern.[7]
• 26 maj – Den svenska riksdagen beslutar att delvis slopa svenska statens monopolställning beträffande tobaksförsäljning, och avskaffa riktpriserna på tobak.[10] AB Svenska Tobaksmonopolet omvandlas till Svenska Tobaks AB, ett statsägt bolag som ska arbeta under fri konkurrens.
• 28 maj – Peter Benenson publicerar artikeln The Forgotten Prisoners i The Observer, vilket är upptakten till bildandet av Amnesty International.
• 31 maj – Sydafrika blir republik och lämnar Brittiska samväldet.[15]

Juni

Kuwait självständigt.

• 3 juni – Nikita Chrusthov och John F. Kennedy möts i Wien för att diskutera världspolitik.[7]
• 6 juni – Psykologen och författaren Carl-Gustav Jung avlider.[7]
• 16 juni – Sovjetiske balettstjärnan Rudolf Nurejev hoppar av i Paris.[5]
• 19 juni – Storbritanniens protektorat över Kuwait upphör.[16]
• 25 juni – Irak gör anspråk på Kuwait.[16]
• 30 juni – Scanair bildas av de tre skandinaviska flygbolag som bildade SAS.

Juli

• 1 juli – EFTA sänker tullarna med 10 %.[15]
• 4 juli – ASEA-chefen Curt Nicolin övertar chefskapet för SAS.[10]
• 5 juli – Israel avfyrar raketen Shavit 2.[17][18]
• 15 juli – Polens parlament inför en utbildningslag som bland annat höjer skolpliktsåldern i Polen från att ha avslutats vid 14 års ålder till att avslutas vid 16 års ålder samt officiellt sekulariserar alla skolorna.
• 21 juli – Virgil I. Grissom blir den andre amerikanen i rymden.
• 30 juli – Finland associeras till EFTA.[15]

Augusti

• 6 augusti – Den sovjetiske kosmonauten Herman Titov genomför en 24 timmar lång rymdfärd när han åker 17 varv runt jorden i Vostok 2.[7]
• 6–7 augusti – Morden vid White House Farm äger rum. Jeremy Bamber döms senare till livstids fängelse för morden.
• 13 augusti – För att stoppa flyktingströmmen till Västberlin börjar östtysk polis och militär bygga en mur runt Västberlin.[7] En enda gränsövergång lämnas öppen, den vid Friedrichstrasse mot amerikanska sektorn.
• 14 augusti – Den första svenska obemannade rymdraketen skjuts upp.
• 22 augusti
  • I ett tal på Svenska Metallindustriarbetareförbundets kongress meddelar Sveriges statsminister Tage Erlander att Sverige inte kommer att söka medlemskap i EEC.[10]
  • Gunnar Heckscher efterträder Jarl Hjalmarson som ledare för svenska Högerpartiet.[7] Jarl Hjalmarson avgår efter partiets dåliga resultat i svenska valet 1960.
• 29 augusti – 39 personer omkommer då ett brittiskt trafikflygplan störtar nära Stavanger, Norge.[2]

September

• 1 september – Sovjetunionen inleder en kärnvapenprovserie över Sovjetiska Centralasien och Novaja Zemlja.[19]
• 4 september – Den svenske medeldistanslöparen Dan Waern avstängs enligt amatörreglerna från tävlande av Internationella friidrottsförbundet.[7]
• 8 september – Ett misslyckat attentat genomförs mot Frankrikes president Charles de Gaulle.
• 10 september – 83 personer omkommer då ett kanadensiskt charterflygplan störtar nära Shannon Airport, Irland.[2]
• 13 september – FN-trupper går in i Katanga.[15]
• 18 september – FN:s svenske generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommer i en flygolycka vid Ndola i Nordrhodesia på väg till Kongo-Léopoldville[7] för fredsmöte med Katangas ledare Moise Tshombe.[5]
• 21 september – Operakällaren i Stockholm återinvigs i Tore Wretmans regi efter sex års totalrenovering.
• 23 september – Ursviksmarschen, en protestmarsch mot det svenska kärnvapenprogrammet organiserad av Kampanjen mot atomvapen (KMA), utgår från Mariatorget i Stockholm med Försvarets forskningsanstalt i Ursvik som mål.
• 28 september – Förenade Arabrepubliken upplöses.
• 29 september – Dag Hammarskjöld begravs i Uppsala.[20]
• September – Under månaden omkommer 92 personer i 88 trafikolyckor i Sverige.

Oktober

Berlinmuren.

Sovjetunionen detonerar vätebomben Tsar Bomba på ön Novaja Zemlja i Norra Ishavet, trots ihärdiga vädjanden från FN.

• 1 oktober – Sveriges Radio möblerar om i programtablån. Ett extra Dagens eko införs 12:30 (nuvarande lunchekot). TV börjar sända även på onsdagar, som hittills varit TV-fria.
• 2 oktober – Fyra personer omkommer när en lastbil på förmiddagen krockar med rälsbussen från Rimbo vid Danmarksgatans järnvägsövergång i centrala Uppsala.
• 3 oktober
  • Sigvard Eklund (forskningschef vid AB Atomenergi) blir chef för Internationella Atomenergiorganet (IAEA) i Wien.
  • Fritz Lindström tilldelas Värmlands läns landstings Frödingstipendium.
• 6 oktober – Erik Jorpes erhåller Berzeliusmedaljen.
• 9 oktober – Högsta domstolen beslutar att Svea hovrätts dom står fast om elva års fängelse för Olle Möller för dråp på fru Ruth Lind i Fjugesta.
• 10 oktober – Radioprogrammet Hylands hörna har premiär i Sveriges Radio.
• 14 oktober – En jury med 200 ungdomar i Stockholm och lika många i Malmö röstar fram SR:s första Tio i topp-lista, och etta är Eddie Hodges med låten I'm Gonna Knock on Your Door.[21]
• 15 oktober – Vid Skogskyrkogården i Stockholm invigs den första minneslunden.
• 17 oktober – Fransk polis anfaller en protesterande människomassa om ca 30 000 huvudsakligen algerier i det så kallade Slaget om Paris. Omkring 200 dödas.
• 19 oktober – På ett ministermöte i Wien beslutar de neutrala Efta-länderna Schweiz, Österrike och Sverige att göra en gemensam ansökan om att bli associerade medlemmar i EEC.
• 22 oktober – Löparen Dan Waern diskvalificeras av svenska friidrottsförbundet på två år.
• 24 oktober – TV-programmet "Utmaningen" får två vinnare av 10.000 svenska kronor, Wayland Wieslander (Mingporslin) och Bert Lexberg (Vilda västern).
• 25 oktober – Östtyska folkpolisen skärper kontrollen av civila som passerar gränsstationen Friedrichstraße i Berlin. Som svar rullar britter och amerikaner fram stridsvagnar. Se Berlinkonfrontationen.
• 25 oktober – Remissdebatt i riksdagen. De borgerliga partierna är entusiastiska inför de kommande EEC-förhandlingarna.
• 26 oktober – Sveriges utrikesminister Östen Undén lanserar den så kallade Undénplanen, som skall leda till en internationell överenskommelse för att hindra ytterligare kärnvapenspridning.
• 27 oktober – Första Saturnus-raketen lyfter.
• 29 oktober – Delarna till Ågestareaktorn i Huddinge i Sverige börjar transporteras på järnväg från järnverket i Degerfors. Det är Statens Järnvägars dittills mest omfattande transport.
• 30 oktober
  • Sovjetunionen detonerar vätebomben Tsar Bomba på ön Novaja Zemlja i Norra Ishavet, trots ihärdiga vädjanden från FN.
  • I en not till Finlands regering uttrycker Sovjetunionen oro för den ökande militarismen i Västtyskland och varnar Finland för att orientera sig mot Nato.
• 31 oktober – Josef Stalins kropp avlägsnas från Leninmausoleet.
• Oktober – Prästen och docenten Stig Lindholm i Uppsala går över till romersk-katolska kyrkan.

November

• 1 november – En orkan ödelägger Belize City, Brittiska Honduras.[19]
• 3 november- Burmas FN-ambassadör U Thant väljs till FN:s ny generalsrekreterare.[7]
• 4 november – Sovjetunionen har sedan 1 september 1961 provsprängt 31 kärnvapenladdningar, några mycket stora.[19]
• 21 november – La Ronde invigs, första roterande restaurang i Nordamerika.

December

Tanganyika, självständigt 1961 (sedan 1964 del av Tanzania).

• 1 december – Nämnden för internationellt bistånd, som skall sköta Sveriges hjälp till utvecklingsländer, inrättas.[10]
• 2 december – Fidel Castro meddelar att Kuba kommer att införa kommunismen.
• 6 december – Läkemedelsföretaget Astra varnar gravida kvinnor för att ta det lugnande medlet Neurosedyn som misstänks ge fosterskador.[5][10]
• 9 december – Tanganyika blir självständigt.[22]
• 10 december – Svensken Dag Hammarskjöld får postumt Nobels fredspris.[10]
• 11 december – Första amerikanska soldaterna till Indokina.[15]
• 12 december – Hasse Alfredson och Tage Danielsson registrerar AB Svenska Ord hos Patent- och registreringsverket.
• 15 december
  • Israel dömer tyske förre SS-officeren Adolf Eichmann till döden i Jerusalem.
  • Den svenska regeringen inlämnar ansökan om associering till EEC.[10] Högern och Folkpartiet önskar medlemskap.[10]
• 26 december – Filmen Frukost på Tiffany's med Audrey Hepburn i huvudrollen har premiär i Sverige.
• 27 december – Moderna museet i Stockholm köper Constain Brancusius verk Den nyfödde, som liknar ett ägg, för 181 000 SEK, vilket utlöser häftiga debatter.[10]
• 31 december – Marshallhjälpen upphör efter att ha delat ut 12 miljarder dollar för återuppbyggnad av europeiska stater.

Okänt datum

• Vasamuseet invigs på Djurgården i Stockholm.[10]
• Europavägar införs i Sverige.
• Engångstallrikar av papp börjar säljas i Sverige.[5]
• FN:s allmänna narkotikakonvention antas.[23]
• I samband med presidentvalskampanjen i Finland kräver Sovjet konsultationer med Finland om utökat försvarssamarbete, vilket väcker oro i övriga Norden, särskilt Sverige.
• Antalet svenska LO-förbund börjar minskas genom sammanslagningar. Antalet halveras från 44 stycken 1961 till 22 stycken 1977.
• Den svenska riksdagen uppsätter målet att en procent av Sveriges BNP skall gå till bistånd.
• Sveriges statsminister Tage Erlander åker på statsbesök till USA.
• Sveriges statsminister Tage Erlander avvisar svenskt deltagande i europeisk integration av bland annat neutralitetsskäl[24], vilket är Sveriges första neutralitetsförklaring.
• Den svenska omsättningsskatten höjs med två procent och bensiskatten höjs med fem öre per liter.
• Den första bingokvällen hålls i Sverige.[25] Då spelet blir mycket populärt under 60- och 70-talen uppstår bingohallar runt om i landet.
• P-pillret etableras.
• Surfare i Kalifornien uppfinner den första formen av skateboard.
• Barbiedockan får sin pojkvän Ken.
• Amnesty International grundas.
• I Huskvarna i Sverige införs ett statligt försöksgymnasium i Centralskolans lokaler.

Födda

Första kvartalet

Januari

• 2 januari
  • Gabrielle Carteris, amerikansk skådespelare.
  • Robert Wexler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2010.
• 5 januari – Anna Lindmarker, svensk journalist och nyhetsuppläsare.
• 7 januari – John Thune, amerikansk republikansk politiker, senator.
• 10 januari – Bill Shuster, amerikansk republikansk politiker.
• 11 januari – Karl Habsburg-Lothringen, österrikisk politiker.
• 13 januari
  • Julia Louis-Dreyfus, amerikansk skådespelare.
  • Jeremy Bamber, engelsk massmördare som utförde morden vid White House Farm.
• 16 januari – Paul Raven, brittisk musiker.
• 24 januari – Guido Buchwald, tysk fotbollsspelare och -tränare.
• 25 januari – Tommy Ekman, svensk sångare, medlem i Style.
• 26 januari
  • Wayne Gretzky, kanadensisk professionell ishockeyspelare.
  • Jim Jordan, amerikansk politisk konsult.
• 27 januari – Zack Space, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011.

Februari

• 8 februari – Vince Neil, amerikansk musiker, sångare i Mötley Crüe.
• 13 februari – cEvin Key, eg. Kevin Crompton, kanadensisk musiker, medlem i Skinny Puppy.
• 14 februari – J. Gresham Barrett, amerikansk republikansk politiker.
• 15 februari – Mikael Tornving, svensk komiker, skådespelare och TV-programledare.
• 17 februari – Andrej Korotajev, rysk antropolog, ekonomisk historiker och sociolog.
• 21 februari – Chuck Palahniuk, amerikansk författare och frilansjournalist.
• 25 februari – Davey Allison, amerikansk racerförare.
• 26 februari
  • Richard Günther, svensk regissör.
  • Souleyman Sané, senegalesisk fotbollsspelare.
• 28 februari
  • Mark Ferguson, australisk skådespelare.
  • Arnaldur Indriðason, isländsk författare.

Mars

• 4 mars – Steven Weber, amerikansk skådespelare.
• 5 mars
  • Mats Lanner, svensk golfspelare.
  • Elena Yakovleva, rysk skådespelare.
• 8 mars – Camryn Manheim, amerikansk skådespelare.
• 10 mars – Laurel Clark, amerikansk astronaut.
• 12 mars – Micke "Syd" Andersson, svensk musiker, trummis i Gyllene tider.
• 17 mars – Alexander Bard, svensk musiker.
• 21 mars – Lothar Matthäus, tysk fotbollsspelare.
• 24 mars – Maureen O'Toole, amerikansk vattenpolospelare.
• 25 mars – Monika Ahlberg, svensk skådespelare.
• 26 mars
  • William Hague, brittisk politiker, partiledare för Conservative Party 1997–2001.
  • Billy Warlock, amerikansk skådespelare.
• 27 mars – Anders Flodin, svensk kompositör, musiker och musikpedagog.

Andra kvartalet

April

• 1 april – Anders Forsbrand, svensk golfspelare.
• 2 april – Christopher Meloni, amerikansk skådespelare.
• 3 april
  • Eddie Murphy, amerikansk skådespelare.
  • Elizabeth Gracen, amerikansk skådespelare.
• 5 april
  • Andrea Arnold, brittisk regissör och manusförfattare.
  • Michael Biegler, tysk handbollstränare.
• 7 april
  • Luigi De Agostini, italiensk fotbollsspelare.
  • Daniela Santanchè, italiensk politiker.
• 8 april – Claes Malmberg, svensk komiker och skådespelare.
• 11 april – Laurent Cantet, fransk regissör och manusförfattare.
• 12 april – Lisa Gerrard, australisk musiker, sångerska och kompositör.
• 14 april – Robert Carlyle, brittisk skådespelare.
• 17 april – Thorsten Flinck, svensk regissör och skådespelare.
• 20 april – Nicholas Lyndhurst, brittisk skådespelare.
• 25 april – Juha Sipilä, finländsk centerpartistisk statsminister.
• 26 april – Joan Chen, kinesisk-amerikansk skådespelare.
• 27 april – Moana Pozzi, italiensk porrskådespelare.

Maj

• 1 maj – Marianne Scheja, svensk skådespelare.
• 3 maj – David Vitter, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USA:s senat.
• 6 maj – George Clooney, amerikansk skådespelare.
• 9 maj
  • John Corbett, amerikansk skådespelare.
  • Fredrik Ultvedt, svensk skådespelare.
• 13 maj
  • Siobhan Fallon, amerikansk skådespelare.
  • Dennis Rodman, amerikansk basketspelare.
• 14 maj – Tim Roth, brittisk skådespelare.
• 14 maj –Helena Westin – svensk utvecklare
• 17 maj – Enya, irländsk sångerska och låtskrivare.
• 22 maj
  • Jeremy Gelbwaks, amerikansk barnskådespelare The Partridge Family.
  • John Sarbanes, amerikansk demokratisk politiker.
• 28 maj
  • Ellinor Ejve, svensk kläddesigner.
  • Elisabeth Ohlson Wallin, svensk fotograf.
• 29 maj – Laura Trenter, svensk författare.

Juni

• 1 juni
  • Paul Coffey, kanadensisk ishockeyspelare.
  • Jevgenij Prigozjin, rysk krögare och affärsman, ledare av Wagnergruppen.
• 5 juni – Mary Kay Bergman, amerikansk röstskådespelare.
• 6 juni
  • Garin Nugroho, indonesisk skådespelare.
  • Tom Araya, amerikansk musiker, sångare och basist i Slayer.
  • Aldo Costa, chef över utveckling och design i Ferrari.
• 9 juni – Michael J. Fox, kanadensisk skådespelare.
• 14 juni – Boy George, brittisk artist.
• 18 juni
  • Laurent Grévill, fransk skådespelare.
  • Alison Moyet, brittisk sångerska, artist.
• 21 juni – Sascha Konietzko, tysk musiker, medlem i KMFDM.
• 24 juni – Dennis Dannell, amerikansk rockgitarrist, Social Distortion.
• 26 juni – Greg LeMond, amerikansk tävlingscyklist.
• 29 juni – Greg Hetson, amerikansk musiker, gitarrist i punkbandet Bad Religion.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli
  • Kalpana Chawla, indisk-amerikansk astronaut.
  • Carl Lewis, amerikansk friidrottare, sprinter och längdhoppare.
  • Diana Spencer, brittisk prinsessa av Wales.
• 15 juli – Forest Whitaker, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.
• 23 juli – Woody Harrelson, amerikansk skådespelare.
• 25 juli
  • Bobbie Eakes, amerikansk skådespelare.
  • Katherine Kelly Lang, amerikansk skådespelare.
• 30 juli – Laurence Fishburne, amerikansk skådespelare.

Augusti

• 2 augusti – Mike Ross, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001–2013.
• 4 augusti – Barack Obama, amerikansk politiker, USA:s president 2009–2017.
• 5 augusti – Tawny Kitaen, amerikansk skådespelare.
• 8 augusti – The Edge, eg. David Howell Evans, irländsk musiker, gitarrist i U2.
• 13 augusti – Cary Stayner, Yosemite seriemördare.
• 20 augusti – Dilek Gür, svensk teaterregissör.
• 24 augusti – Jared Harris, brittisk skådespelare.
• 29 augusti – Ahmed Aboutaleb, nederländsk politiker.
• 30 augusti – Jan Svenungsson, svensk konstnär.

September

• 6 september
  • Scott Travis, amerikansk musiker, trummis i Judas Priest.
  • Pål Waaktaar, norsk musiker, gitarrist och låtskrivare i A-ha.
• 11 september – Virginia Madsen, amerikansk skådespelare.
• 12 september – Mylène Farmer, fransk sångerska, låtskrivare och regissör.
• 13 september
  • Kevin Carter, sydafrikansk fotojournalist.
  • Dan Kandell, svensk skådespelare.
  • Dave Mustaine, amerikansk musiker, medlem i Megadeth.
  • Peter Roskam, amerikansk republikansk politiker.
• 18 september
  • James Gandolfini, amerikansk skådespelare.
  • Jörgen Gassilewski, svensk poet och författare.
  • Bernard Werber, fransk författare.
• 21 september – Nancy Travis, amerikansk skådespelare.
• 22 september
  • Liam Fox, brittisk konservativ politiker, försvarsminister 2010–2011.
  • Bonnie Hunt, amerikansk skådespelare.
  • Catherine Oxenberg, amerikansk skådespelare.
• 23 september
  • William McCool, amerikansk astronaut.
  • Chi McBride, amerikansk skådespelare.
• 25 september – Mario Díaz-Balart, amerikansk politiker.
• 26 september
  • Charlotte Fich, dansk skådespelare.
  • Steve Kratz, svensk skådespelare.
  • Dylan McDermott, amerikansk skådespelare.
• 29 september
  • Julia Gillard, australisk politiker, premiärminister 2010–2013.
  • Dan Johansson, svensk skådespelare.
• 30 september – Eric Stoltz, amerikansk skådespelare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 1 oktober – Michael Righeira, italiensk sångare, låtskrivare, musiker och skådespelare, medlem i duon Righeira.
• 3 oktober – Ludger Stühlmeyer, tysk tonsättare och kyrkomusiker
• 5 oktober – Kimmo Kivelä, finländsk politiker.
• 6 oktober – Moshe Lion, israelisk revisor, förare och politiker.
• 16 oktober
  • Fanny Gjörup, svensk barnskådespelare.
  • Bo Sundström, svensk sångare och gitarrist.
• 17 oktober – Henry Bronett, svensk skådespelare och cirkusdirektör.
• 25 oktober – Chad Smith, amerikansk musiker, trummis i Red Hot Chili Peppers.
• 29 oktober – Randy Jackson, amerikansk sångare, medlem i The Jacksons och Randy & The Gypsys.
• 31 oktober
  • Peter Jackson, nyzeeländsk regissör och skådespelare.
  • Max Lundqvist, svensk skådespelare.
  • Larry Mullen Jr, irländsk musiker, trummis i U2.

November

• 4 november – Ralph Macchio, amerikansk skådespelare.
• 7 november – Mika Raatikainen, finländsk politiker.
• 11 november – Luca Zingaretti, italiensk skådespelare, känd från filmen om Giorgio Perlasca.
  • Corinne Hermès, fransk artist.
• 12 november – Nadia Comaneci, rumänsk gymnast.
• 14 november
  • Vicki Schreck, amerikansk skådespelare.
  • D.B. Sweeney, amerikansk skådespelare.
• 15 november – Rossana Mariano, svensk skådespelare.
• 17 november – Pat Toomey, amerikansk republikansk politiker.
• 18 november – Nick Chinlund, amerikansk skådespelare.
• 19 november – Meg Ryan, amerikansk skådespelare.
• 21 november – Anthony G. Brown, amerikansk demokratisk politiker.
• 22 november – Mariel Hemingway, amerikansk skådespelare.
• 23 november – Masamune Shirow, japansk mangatecknare.
• 29 november
  • Margaret Bykoff, svensk skådespelare.
  • Kim Delaney, amerikansk skådespelare.
  • Tom Sizemore, amerikansk skådespelare.

December

• 1 december – Jeremy Northam, brittisk skådespelare.
• 2 december – Søs Fenger, dansk artist
• 6 december – Bill Hicks, amerikansk ståuppkomiker.
• 10 december – Nia Peeples, amerikansk skådespelare.
• 14 december – Fredrik Dolk, svensk skådespelare.
• 21 december – Francis Ng, kinesisk skådespelare.
• 26 december
  • John Lynch, irländsk skådespelare.
  • Jörg Schüttauf, tysk skådespelare.
• 27 december – Guido Westerwelle, tysk politiker, ordförande Freie Demokratische Partei från 2001.
• 28 december – Annika Jankell, svensk programledare i TV och radio.
• 30 december
  • Douglas Coupland, kanadensisk författare.
  • Ben Johnson, kanadensisk friidrottare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 1 januari – Ernst Brunman, 74, svensk operettsångare och skådespelare.
• 4 januari – Erwin Schrödinger, 73, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
• 10 januari – Dashiell Hammett, 66, amerikansk författare.
• 17 januari – Patrice Lumumba, 35, kongolesisk politiker.

Februari

• 6 februari – George Schnéevoigt, 67, dansk regissör och fotograf.
• 9 februari – Millard Tydings, 70, amerikansk demokratisk politiker, senator 1927–1951.
• 17 februari – Julius Jaenzon, 75, svensk filmfotograf och regissör.
• 19 februari – Einar Fagstad, 61, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).
• 22 februari – Nick LaRocca, 71, amerikansk jazzmusiker.

Mars

• 5 mars – Johan Sigfrid Sirén, 71, finländsk arkitekt.
• 6 mars – George Formby, 56, brittisk sångare, musiker, skådespelare och komiker.
• 12 mars – Kate Thunman, 54, svensk skådespelare.
• 17 mars – Arthur Raymond Robinson, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1925–1935.
• 23 mars – James E. Murray, 84, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1934-1961.

Andra kvartalet

April

• 9 april
  • Iwar Anderson, 77, svensk kontorist och socialdemokratisk politiker.
  • Zog I, 65, ex-kung i Albanien.
• 12 april – Nils-Eric Fougstedt, 50, finländsk kompositör.
• 15 april – Artur Cederborgh, 75, svensk skådespelare.
• 27 april – Heikki Aho, 65, finländsk fotograf och dokumentärfilmare.

Maj

• 8 maj – Signe Kolthoff, 80, svensk skådespelare och sångerska.
• 11 maj – Uno Larsson, 67, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist.
• 13 maj – Gary Cooper, 60, amerikansk skådespelare.
• 30 maj – Rafael Trujillo, 69, dominikansk diktator, mördad.

Juni

• 1 juni – Melvin Jones, 82, grundaren av Lions.
• 2 juni – Anna-Greta Krigström, 43, svensk skådespelare.
• 3 juni – Brynolf Stattin, 71, svensk hemmansägare, lantbrukare och politiker (högerpartiet).
• 6 juni – Carl Gustav Jung, 85, schweizisk psykolog.
• 17 juni – Jeff Chandler, 42, amerikansk skådespelare.
• 18 juni
  • George H. Bender, 64, amerikansk republikansk politiker, senator 1954–1957.
  • John Hilke, 70, svensk skådespelare.
• 25 juni – Miriam A. Ferguson, 86, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1925–1927 och 1933–1935.
• 28 juni
  • Yrjö Leino, 64, finländsk politiker, inrikesminister 1945–1948.
  • Aurore Palmgren, 81, svensk skådespelare.
• 30 juni – Ernst Fogman, 80, svensk militär och flygpionjär.

Tredje kvartalet

Juli

• 2 juli – Ernest Hemingway, 61, amerikansk författare och nobelpristagare (självmord[7], sköt sig själv[5], efter flera års depression).
• 6 juli – Cuno Amiet, 93, schweizisk målare.
• 10 juli
  • Nita Hårleman, 69, svensk skådespelare.
  • Erik Wettergren, 78, svensk överintendent och manusförfattare.
• 19 juli – Hjalmar Gullberg, 63, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien[10] (självmord[8]).
• 30 juli – Sediqeh Dowlatabadi, iransk journalist, politisk aktivist och feminist.

Augusti

• 5 augusti – Einar Ekberg, 56, svensk kristen sångare.
• 18 augusti – Gert Beckman, 63, svensk militär.
• 26 augusti – Hampe Faustman, 42, svensk regissör och skådespelare.

September

• 1 september
  • Åke Askner, 55, svensk skådespelare.
  • Eero Saarinen, 51, finländsk-amerikansk arkitekt.
• 10 september – Wolfgang von Trips, 33, tysk racerförare.
• 18 september – Dag Hammarskjöld, 56, FN:s generalsekreterare 1953-1961, nobelpristagare (flygolycka).[10]
• 23 september – Elmer Diktonius, 65, finländsk författare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 11 oktober – Chico Marx, 74, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
• 18 oktober – Tsuru Aoki, 69, japansk-amerikansk skådespelare.
• 20 oktober – Astrid Bodin, 68, svensk skådespelare.
• 21 oktober
  • Nils Ferlin, 62, svensk poet.[10]
  • Hjördis Gille, 80, svensk skådespelare.
  • Karl Korsch, 75, tysk marxistisk teoretiker.
• 29 oktober – Tiny Sandford, amerikansk skådespelare.
• 31 oktober – Gustav Adolf Widell, 53, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1953–1961.

November

• 2 november – Harriet Bosse, 83, norsk-svensk skådespelare.
• 9 november – C. W. Stomberg, 103, Sveriges äldste man, före detta kassör och hemmansägare i Haga, Nittorp.
• 12 november
  • Gustaf Andersson, 76, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1935–1944, kommunikationsminister 1939–1944.
  • Max Hansen, 63, dansk skådespelare, sångare, kompositör och manusförfattare.
  • Ernst Thörnberg, 88, svensk författare.
• 23 november – Fritiof Domö, 72, svensk politiker och ämbetsman, landshövding i Skaraborgs län 1951–1956.
• 24 november – Ruth Chatterton, 68, amerikansk skådespelare.
• 25 november – Axel Wenner-Gren, 80, svensk företagsledare och finansman.
• 28 november – Harry Persson, 55, svensk skådespelare och sångare.

December

• 1 december – Hartwig Fock, 70, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 3 december – Fredrik Böök, 78, svensk professor i litteraturhistoria.[10]
• 13 december – Grandma Moses, 101, amerikansk naivistisk konstnär.
• 20 december – Moss Hart, 57, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.
• 23 december – Kurt Meyer, 51, tysk officer i Waffen-SS.
• 25 december – Owen Brewster, 73, amerikansk republikansk politiker.
• 26 december – Kristofer Uppdal, 83, norsk författare.

Nobelpris [26]

• Fysik
  • Robert Hofstadter, USA
  • Rudolf Mössbauer, Västtyskland
• Kemi – Melvin Calvin, USA
• Medicin – Georg von Békésy, USA
• Litteratur – Ivo Andric, Jugoslavien
• Fred – Dag Hammarskjöld, Sverige (postumt)

Referenser

Fotnoter

1. ”Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid”. Arkiverad från originalet den 30 december 2016. https://web.archive.org/web/20161230231013/https://books.google.se/books?id=eWQqrWgeDNoC&printsec=frontcover#v=onepage&q&f=false. 
2. ^ [ ] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
3. Per Erik Lindorm (red.), Panorama 61 : en bokfilm från BFB (1961), sid. 61.
4. 1961 Nuclear Reactor Meltdown : The SL-1 Accident, filmdokumentation på Youtube.
5. ^ [ ] 100 år med Aftonbladet – 1961, 1999
6. ”Fas.org”. http://www.fas.org/spp/military/program/6555th/6555c3-8.htm. 
7. ^ [ ] 20:e århundrades När Var Hur – 1961, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
8. ^ [ ] Sverige 1900-talet – 1961, NE, Bra Böcker, 2000
9. John F. Kennedy Presidential Library and Museum – Selected Milestones of the Kennedy Presidency Arkiverad 21 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
10. ^ [ ] Hundra år i Sverige – 1961, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
11. ”JFK Library.org”. Arkiverad från originalet den 21 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100521194254/http://www.jfklibrary.org/Historical%20Resources/Archives/Reference%20Desk/Selected%20Milestones%20in%20the%20Presidency%20of%20John%20F.%20Kennedy.htm. 
12. McIntyre, W. David (21 december 2008). ”The Expansion of the Commonwealth and the Criteria for Membership”. Round Table "97" (395): ss. 273–85. doi:10.1080/00358530801962089. ISSN 0035-8533. Läst 19 december 2008. 
13. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 183 - På raden av en avgrund
14. ”JFK Library.org”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100525103106/http://www.jfklibrary.org/Historical%20Resources/Archives/Reference%20Desk/Speeches/JFK/003POF03NewspaperPublishers04271961.htm. 
15. ^ [ ] Faktakalendern 2000 – 1961 (Utlandet) , Semic, 1999
16. ^ [ ] ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Kuwait.htm. 
17. ”Missile Overview”. Nuclear Threat Initiative. Arkiverad från originalet den 5 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080105202129/http://www.nti.org/e_research/profiles/Egypt/Missile/index.html. Läst 18 december 2007. 
18. ”juli 1961”. NASA. http://www.hq.nasa.gov/office/pao/History/Timeline/1961-3.html. Läst 18 december 2007. 
19. ^ [ ] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
20. 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 185 - Tragedin kring Hammarskjöld
21. 20:e århundrades När Var Hur – Rocken, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
22. ”Address by Julius Nyerere at the ceremony to mark the independence of Tanganyika (9 December 1961)” (på engelska). CVCE.EU by UNI.LU. 3 januari 2017. https://www.cvce.eu/en/obj/address_by_julius_nyerere_at_the_ceremony_to_mark_the_independence_of_tanganyika_9_december_1961-en-3de83411-7a28-4116-a719-6ec3f7c1ecf7.html. Läst 15 augusti 2023. 
23. ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm. 
24. Sverige 1900-talet – Sverige åter i Europa, NE, Bra Böcker, 2000
25. Sverige 1900-talet – Hundra år av lönsamhet, NE, Bra Böcker, 2000
26. ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1961.
  Bilder & media