|
Gamla svenska måttDetta är en sammanställning över olika sorters gamla svenska mått. För många av måtten i listan anges i artiklarna värden som är resultat av måttreformer genomförda på 1600-talet, och det är dessa som vanligen i andra sammanhang åsyftas när man talar om "gamla svenska mått". "Gamla svenska mått" ska alltså inte uppfattas som "äldsta kända" eller något liknande. Måttenheterna användes också i nuvarande Finland eftersom området var en integrerad del av det svenska riket. Det förekommer många regionala måttenheter, med mer eller mindre bestämd koppling. Vissa enheter var uppenbarligen beroende på vilken yrkesgrupp som begagnade sig av dem. Vid olika tillfällen i historien, har gjorts försök att standardisera måttsystemen, såväl nationellt som internationellt, oftast med föga framgång, även inom länderna. Det nuvarande systemet, metersystemet, med mått som meter, kubikmeter och kilogram, beslutades i Sverige 1875, och infördes 1879 -- 88. Fortfarande lever dock det mycket gamla måttet verktum kvar bland byggfolk, ca 25 mm, åtminstone vad gäller virkesdimensioner, exempelvis 2’’ × 4’’ sågat (”tvåtumfyra sågat”, ca 50 × 100 mm).[1] Svenska mått- och viktsystem före 1855Fram till 1855 användes följande längdmått i Sverige:[2] Enheten för längdmåttet var alnen.
Enheten för ytmåttet var tunnlandet. Enheten för torra varors mått var tunnan. Enheten för våta varors mått var kannan. Enheten för viktualievikten var skålpundet. (livsmedel) Enheten för guld- och silvervikten var skålpundet. Enheten för medicinalvikten var skålpundet (libran). Enheten för övriga vikter var skeppundet. Svenska mått- och viktsystem efter 1855Efter 1855 gällde fot alltjämt som grundenhet för längdmått, och dess definition ändrades inte:[3] Dessa längdmått avskaffades officiellt 1888 i samband med metersystemets införande. 1 gammal linje motsvarade 2,0618… mm. Ofta räckte den precisionen, men 1 nylinje = 2,969 mm kunde ibland vara ett för grovt mått. Därför infördes nya enheter, gran om en tiondels nylinje och skrupel om en tiondels gran vilket var tillräcklig precision för vardagens alla tillämpningar. Med den gammalstavning som gällde 1855 – – 1906 skrev man ref, plural refvar samt linie, som alltså är synonymer till nutida rev, revar, linje.
Förväxla ej med den medicinalvikt som användes 1688 – – 1862, där 1 scrupel = 20 gran à 1,237 g. Lägg märke till att i detta fall var enheten scrupel större än gran, alltså tvärt om vad som gällde för längdmått. Enheten för ytmåttet var kvadratfoten. Enheten för torra varors mått var kubikfoten. Enheten för våta varors mått var kannan. Enheten för vikten var skålpundet.
Svenska metersystemetSvenska metersystemet antogs av riksdagen och stadfästes 1876. Under perioden 1879 till 1889 års början fick det användas vid sidan av det då gällande systemet, men efter 1889 års ingång var det ensamt lagligt gällande.[2]
Följande förhållanden gällde mellan de gamla och nya enheterna:[6] Längdmått
Ytmått
Översikt
Se ävenKällor
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
