Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige
Information
Förbunds­ordförande	Nicklas Mårtensson
Historia
Grundat	Maj 1942
Huvudkontor	Landsvägen 50A, Sundbyberg, Stockholms län
Typ av förbund	paraplyorganisation
Struktur
Europeiskt samarbetsorgan	European Disability Forum (EDF)
Övrigt
Organisations­nummer	802006-2108
Webbplats	https://funktionsratt.se/

Funktionsrätt Sverige, tidigare bland annat Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO), är en paraplyorganisation för organisationer som samlar människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Funktionsrätt Sverige har 53 medlemsorganisationer med drygt 400 000 medlemmar. Funktionsrätt Sverige är en intressepolitisk organisation som driver sakpolitik ur ett funktionsrättsperspektiv men är religiöst och partipolitiskt obunden. Som intresseorganisation är förbundets medlemsorganisationernas enade röst gentemot regering, riksdag, regioner och kommuner.

Funktionsrättrörelsen är en av de stora folkrörelserna i Sverige. Det finns en rad stora och små organisationer som företräder människor med olika funktionsnedsättningar. Förbunden bedriver en omfattande verksamhet med målsättningen att samla och förbättra situationen för sina medlemmar med utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Alla medlemsförbund i Funktionsrätt Sverige företräder sina egna medlemmar och deras särskilda intressen. De flesta av Sveriges funktionsrättorganisationer har valt att samarbeta kring vissa gemensamma frågor genom Funktionsrätt Sverige. Det kan gälla rätten till likvärdig hälso- och sjukvård, till utbildning och arbete eller att slippa utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Organisation

Funktionsrätt Sverige består av 53 medlemsförbund. Det finns också fristående samarbetsorgan i län och kommuner som har kontakt och utbyute med Funktionsrätt Sverige, utan att vara regelrätta distrikt. För att vara medlem i paraplyorganisationen krävs att ansökande organisation är ett rikstäckande funktionsrättförbund, samarbetsorgan för mindre funktionsrättsgrupper eller en ungdomsorganisation. Hälften av ledamöterna i en ansökande organisation ska ha en funktionsnedsättning eller närstående med funktionsnedsättning.

Högsta beslutande organ för Funktionsrätt Sverige är kongressen som hålls i mitten av maj vartannat år. Kongressen beslutar om nya medlemmar med 2/3 majoritet. Övriga beslut fattas med enkel majoritet där varje medlemsorganisation har en röst oavsett storleken på organisationen. Mellan kongressen är årsmöte och Ordförandemöten högsta beslutande organ. Ordförandemöten sker några gånger om året. Funktionsrätt Sveriges styrelse är dess verkställande och beredande organ. Den ansvarar för förvaltning och ekonomi. Högste tjänsteperson är kanslichef Devrim Mavi.

Medlemsorganisationer

• Afasiförbundet i Sverige, se afasi
• Astma- och Allergiförbundet, se astma och allergi
• Autism- och Aspergerförbundet, se autism
• Blodcancerförbundet, se blodcancer
• Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO), se bröstcancer
• Elöverkänsligas Riksförbund, se elöverkänslighet
• Fibromyalgiförbundet
• Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS), se blödarsjuka
• Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS), se Dyslexi
• Föräldraföreningen för Dyslektiska barn
• HIV-Sverige, se HIV/AIDS
• Hjärnskadeförbundet-Hjärnkraft, se hjärnskada
• Hjärtebarnsförbundet
• Huvudvärksförbundet [1]
• Mun- och halscancerförbundet (MHCF), se larynxcancer
• Neuroförbundet
• Njurförbundet (RNj)
• Parkinsonförbundet, se parkinsons sjukdom
• Primär Immunbrist Organisationen (PIO), se immunbristsjukdom
• Prostatacancerförbundet, se prostatacancer
• Psoriasisförbundet (PSO), se psoriasis
• Reumatikerförbundet, se reumatism
• RG Aktiv rehabilitering
• Riksförbundet Attention, se neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• Riksförbundet Balans
• Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF), se cystisk fibros
• Riksförbundet DHB
• Riksförbundet för ME-patienter
• Obesitas Sverige
• Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade (ILCO), se stomi
• Riksföreningen Grunden
• Mag- och tarmförbundet
• Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), se psykisk hälsa
• Personskadeförbundet RTP
• Riksförbundet FUB, se intellektuell funktionsnedsättning
• Riksförbundet HjärtLung
• Riksförbundet Sällsynta diagnoser
• Schizofreniförbundet, se schizofreni
• Stamningsförbundet, se stamning
• STROKE-Riksförbundet, se stroke
• Svenska Celiakiförbundet (SCF), se celiaki
• Svenska Diabetesförbundet (SD), se diabetes
• Svenska Downföreningen
• Svenska Epilepsiförbundet (SEF), se epilepsi
• Svenska OCD-förbundet Ananke, se tvångssyndrom
• Sveriges Fibromyalgiförbund (SFF), se fibromyalgi
• Svenska Ångestsyndromsällskapet - ÅSS
• Tandhälsoförbundet (TF), se tandvård

Historik

År 1868 bildades Döfstumsföreningen som den första handikappföreningen i Sverige. Drygt 20 år senare bildades De Blindas Förening 1889. Föreningarna växte med tiden och fick lokalavdelningar över hela landet varför riksorganisationer kom att bildads. De Blindas Förbund bildade riksorganisation 1916 med bibehållet namn men har senare döpt om sig till Synskadades Riksförbund. År 1922 bildade döfstumsföreningarna riksorganisation under namnet Sveriges Dövas Riksförbund.

I maj 1942 bildades ett samarbetsorgan, Partiellt Arbetsföra[1], som 1962 bytte namn till Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) och nya medlemsförbund strömmade till organisationen, däribland Riksförbundet FUB och Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH).

År 1972 antog HCK:s rikskonferens principprogrammet Ett samhälle för alla.

År 1993 bytte Handikappförbundens Centralkommitté namn till Handikappförbundens samarbetsorgan.

Den 18 maj 2017 bytte förbundet namn till Funktionsrätt Sverige och lanserade därmed ett nytt ord ur ett rättighetsperspektiv; funktionsrätt.

Namnbyten

• 1942 Samarbetskommittén för Partiellt Arbetsföra (Sampas)
• 1949 Rikskommittén för Partiellt Arbetsföra
• 1962 Handikapporganisationernas Centralkommitté (HCK)
• 1972 Handikappförbundens Centralkommitté (HCK)
• 1993 Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO)
• 2017 Funktionsrätt Sverige

Ordförande

Nicklas Mårtensson valdes till ordförande för Funktionsrätt Sverige den 11 maj 2023.

År	Namn	Förbund
1942–1946	Erik Frithiof	De lungsjukas riksförbund
1946–1950	Olov Nilsson	De vanföras väl
1950–1958	Charles Hedkvist	De blindas förening
1958–1962	Olov Nilsson	De vanföras väl
1962–1963	Sven F. Bengtsson	Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
1963–1974	Richard Sterner	Riksförbundet för utvecklingsstörda barn
1974–1977	Hans Gedin	Synskadades riksförbund
1977–1985	Bengt Lindqvist	Synskadades riksförbund
1985–1989	Barbro Carlsson	Riksförbundet för trafik- och polioskadade
1989–1991	Lars Östman	Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
1991–1997	Margareta Persson	Neurologiskt handikappades riksförbund
1997–1999	Lars Lööw	Riksförbundet för utvecklingsstörda barn ungdomar och vuxna
1999–2005	Berndt Nilsson	Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka
2005–2009	Ingemar Färm	Riksförbundet mag- och tarmsjuka
2009–2015	Ingrid Burman	Reumatikerförbundet
2015–2017	Stig Nyman	Storstockholms Diabetesförening
2017–2018	Lars Ohly	Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
2018–2023	Elisabeth Wallenius	Sällsynta diagnoser
2023–	Nicklas Mårtensson	Autism Sverige

Referenser

1. ”Funktionsrätt Stockholms län”. Funktionsrätt Stockholms län. Emma Lundqvist. https://docplayer.se/144127114-Funktionsratt-stockholms-lan-en-presentation.html. Läst 17 juni 2023. 

Externa länkar

• Officiell webbplats