Bengt Lindqvist

Bengt Lindqvist
Sveriges familje- och handikappminister
Tid i befattningen 21 oktober 1985–4 oktober 1991
Företrädare	Gertrud Sigurdsen (hälsovårdsminister)
Efterträdare	Bo Könberg (sjukvårds- och socialförsäkringsminister)
Ordförande för Synskadades Riksförbund
Tid i befattningen 1975–1985
Ordförande för Handikappförbundens centralkommitté
Tid i befattningen 1977–1985
Företrädare	Hans Gedin
Efterträdare	Barbro Carlsson
Ledamot av Sveriges riksdag
Mandatperiod 1982–1985 (ersättare) 1988–1991 (ledig) 1992 1993–1995
Valkrets	Stockholms kommun
Född	Bengt Olof Lennart Lindqvist 3 juni 1936 Helsingborg, Malmöhus län
Död	3 december 2016 (80 år) Nynäshamn, Stockholms län
Gravplats	Strandkyrkogården, Stockholms kommun
Nationalitet	svensk
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Alma mater	Lunds universitet (fil.mag.)
Yrke	Språklärare

Bengt Olof Lennart Lindqvist, född 3 juni 1936 i Helsingborg,[1] död 3 december 2016 i Nynäshamn,[2] var en svensk politiker (socialdemokrat). Han var statsråd i socialdepartementet (som familje- och handikappminister) 1985–1991, riksdagsledamot 1982–1985, 1988–1991 (ledig), 1992 och 1993–1995[3] och ordförande i Synskadades Riksförbund 1975–1985 samt Handikappförbundens centralkommitté (nuvarande Funktionsrätt Sverige) 1977–1985.

Lindqvist, som själv var blind, medverkade 1970 i sexualupplysningsfilmen Mera ur Kärlekens språk för att hävda de handikappades rätt till ett värdigt sexualliv och en adekvat sexualupplysning.

1999 publicerades Bengt Lindqvists statliga utredning Lindqvists nia: nio vägar att utveckla bemötandet (SOU 1999:21), även kallad "Bemötandeutredningen",[4] som handlar om bemötande av personer med funktionshinder. Utredningen innehåller dels förslag som avser att förbättra det kollektiva bemötandet och dels det individuella bemötandet. "Tillsammans syftar de till att förändra attityder och bemötande, förbättra den enskildes ställning gentemot myndigheter och andra offentliga organ samt göra människor mer rustade att delta i samhällslivet på sina egna villkor."[5]

Bengt Lindqvist är gravsatt i minneslunden på Strandkyrkogården i Stockholms kommun.[6]

Bibliografi i urval

• Individualintegrering av gravt synskadade elever i grundskolan: synpunkter efter en lärarenkät. Projektet PUSS, 99-1022085-7 ; Rapport / Lärarhögskolan i Uppsala, Pedagogiska institutionen, 99-0230765-5 ; 4. Uppsala: LHU. 1970. Libris 1797116  (tillsammans med Nils Trowald)
• Vi har lärt oss att kampen lönar sig. Stockholm: Handikappförbundens centralkommitté. 1987. Libris 2452060 
• Trovärdighetens pris: utredning om samarbetet mellan läkemedelsföretag och brukarorganisationer. Stockholm: Läkemedelsinsdustriföreningen (LIF). 2006. Libris 10167357 
• Blindstyre. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. 2012. Libris 12477740. ISBN 978-91-7224-148-0 

Referenser

• Lindqvist, Bengt. "Livsberättelse: Bengt Lindqvist". Livsbild. Handikapphistoriska föreningen. Läst 29 november 2023.

Noter

1. ”Förre statsrådet Bengt Lindqvist död”. Sydsvenskan. 4 december 2016. https://www.sydsvenskan.se/2016-12-04/bengt-lindqvist-dod. Läst 20 januari 2020. 
2. ”Bengt Lindqvist död”. Aftonbladet. 4 december 2016. https://www.aftonbladet.se/a/J13Pn6. Läst 20 januari 2020. 
3. Bengt Lindqvist på Riksdagens webbplats
4. Bemötandeutredningen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 november 2023.
5. "Lindqvists nia - nio vägar att utveckla bemötandet (SOU 1999:21). Regeringen.se. Läst 29 november 2023.
6. Lindqvist, Bengt-Olof Lennart på SvenskaGravar.se. Läst 3 december 2023.

Externa länkar

• Bengt Lindqvist i Libris
• Bengt Lindqvist på Sveriges riksdags webbplats

Företrädare: Gertrud Sigurdsen

Sveriges bitr. socialminister Familje- och handikappminister 1985–1991

Efterträdare: Bo Könberg