Friedrich Wilhelm Krüger

Friedrich Wilhelm Krüger
Information
Född	8 maj 1894 Strassburg, Reichsland Elsass-Lothringen, Kejsardömet Tyskland
Död	10 maj 1945 (51 år) Gundertshausen, Eggelsberg, Oberösterreich, Österrike
Begravningsplats	Österrike
I tjänst för	Nazityskland
Försvarsgren	SS
Tjänstetid	1929–1942
Grad	SS-Obergruppenführer und General der Polizei
Befäl	Högre SS- och polischef Ost (Generalguvernementet; 1939–1943) 6. SS-Gebirgs-Division Nord (1944)
Utmärkelser	Riddarkorset av Järnkorset (1944)
Relationer	Hustru: Elisabeth Rasehorn (född 15 november 1896); giftermål 1922 Barn: två söner (födda 1929 och 1936)

Friedrich Wilhelm Krüger, född 8 maj 1894 i Strassburg, död 10 maj 1945 i Gundertshausen, Eggelsberg, var en tysk SS-Obergruppenführer och general i Waffen-SS och polisen. Han var 1939–1943 Högre SS- och polischef i Generalguvernementet med högkvarter i Kraków. År 1944 tilldelades Krüger Riddarkorset av Järnkorset. Krüger spelade en avgörande roll för förintelsen i Polen.

Biografi

Sammankomst i Kraków: Friedrich Wilhelm Krüger, Heinrich Himmler, Hans Frank och Josef Bühler.

Krüger deltog i första världskriget och förärades Järnkorset av första klassen samt Såradmärket i silver.

Andra världskriget

I början av oktober 1939 utnämndes Krüger till Högre SS- och polischef (HSSPF) i Generalguvernementet, den del av Polen som var under tysk ockupation och inte inlemmades i Tredje riket. Som HSSPF hade han ett övergripande ansvar för Aktion AB, den tyska plan som syftade till att mörda den polska intelligentian och överklassen samt de personer som misstänktes för antitysk verksamhet.[1] På order av Krüger förövade Sicherheitspolizei (Sipo) och Ordnungspolizei (Orpo) den 12 oktober 1941 en massaker på omkring 12 000 judar i Stanislau i distriktet Galizien. Massakern blev känd som Der Stanislauer Blutsonntag, den blodiga söndagen i Stanislau.[2]

Attentat

Minnesplakett för attentatet mot Krüger.

I februari 1943 tillkännagav Krüger namnen på 70 personer som hade avrättats. Denna handling föranledde den polska underjordiska motståndsrörelsen att döma honom till döden. Den 20 april 1943 förövade man att attentat mot Krüger i Kraków; två bomber slungades mot hans bil men han överlevde.[3][4]

I kraft av HSSPF hade Krüger även makt över förintelselägren Bełżec, Sobibór och Treblinka samt de judiska gettona i området. Efter flera meningsskiljaktigheter med Reichsführer-SS Heinrich Himmler och generalguvernören Hans Frank avskedades Krüger i november 1943.[2] Han ersattes med Wilhelm Koppe.

I juni 1944 blev Krüger befälhavare för 6. SS-Gebirgs-Division Nord som stred i Finland. Från augusti 1944 till februari 1945 förde han befäl över V. SS-Freiwilligen-Gebirgskorps som bland annat sattes in i området kring Frankfurt an der Oder. I andra världskrigets slutskede greps Krüger av allierade soldater, men sköt sig i maj 1945.[2]

Befordringshistorik

Friedrich Wilhelm Krügers befordringshistorik[5]

Datum	Tjänstegrad
16 mars 1931	SS-Sturmführer
3 april 1931	SA-Gruppenführer
1934	SA-Obergruppenführer
25 januari 1935	SS-Obergruppenführer
8 augusti 1941	General i polisen
20 maj 1944	General i Waffen-SS

Utmärkelser

Friedrich Wilhelm Krügers utmärkelser[5]

• Järnkorset av andra klassen
• Järnkorset av första klassen: 17 februari 1915
• Militärförtjänstkorset av tredje klassen: 1917
• Hohenzollerska husorden med svärd: 1918
• Såradmärket i silver: 1918
• Ärekorset
• SA:s idrottsutmärkelse i guld
• Tyska Olympiska Hederstecknet av andra klassen
• Anschlussmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 13. März 1938)
• Sudetenlandmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 1. Oktober 1938)
• NSDAP:s partitecken i guld: 30 januari 1939
• Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd: maj 1942
• Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd: maj 1942
• Tilläggsspänne till Järnkorset av andra klassen: juli 1943
• Tilläggsspänne till Järnkorset av första klassen: 15 maj 1944
• Riddarkorset av Järnkorset: 30 september 1944
• Polisens tjänsteutmärkelse i guld
• SS tjänsteutmärkelse av andra klassen
• NSDAP:s tjänsteutmärkelse i silver

Referenser

Noter

1. Browning & Matthäus 2004, s. 35.
2. ^ [ ] Klee 2007, s. 343.
3. Goldsworthy 2007, s. 104–105.
4. Moorhouse 2006, s. 101.
5. ^ [ ] Miller, Michael D.; Collins, Gareth. ”SS-Obergruppenführer und General der Polizei (H–L)” (på engelska). Axis Biographical Research. Arkiverad från originalet den 16 januari 2014. https://archive.is/20140116211301/http://www.geocities.com/~orion47/SS-POLIZEI/SS-Ogruf_H-L.html. Läst 16 januari 2014. 

Tryckta källor

• Browning, Christopher R.; Matthäus, Jürgen (2004) (på engelska). The Origins of the Final Solution: The Evolution of Nazi Jewish Policy, September 1939 – March 1942. London: Heinemann. ISBN 0-434-01227-0 
• Goldsworthy, Terry (2007) (på engelska). Valhalla's Warriors: A History of the Waffen-SS on the Eastern Front 1941–1945: An examination of the Waffen-SS, human atrocity and evil. Indianapolis, Indiana: Dog Ear Publishing. ISBN 978-160844-639-1 
• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
• Moorhouse, Roger (2006) (på engelska). Killing Hitler: The Third Reich and the Plots against the Führer. London: Jonathan Cape. ISBN 0-224-07121-1 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Friedrich Wilhelm Krüger.
  Bilder & media