Elizabeth Bowen

Elizabeth Bowen
Född7 juni 1899[1][2][3]
Dublin[4]
Död22 februari 1973[1][2][3] (73 år)
London
BegravdCork
Andra namnBitha[5], Bitha Bowen[5], Elizabeth Bowen Cameron[5] och Dorothea Cole[5]
Medborgare iIrland
Utbildad vidOxfords universitet
Downe House School
SysselsättningFörfattare[6], novellförfattare[7]
Befattning
Jurymedlem för Bookerpriset[8]
MakeAlan Charles Cameron
(g. 1923–)[9][10]
FöräldrarHenry Charles Cole Bowen[11][9]
Florence Isabella Pomeroy Colley[11][9]
Utmärkelser
James Tait Black Memorial Prize (1969)[12]
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden
Rome Prize
Redigera Wikidata

Elizabeth Dorothea Cole Bowen, född 7 juni 1899 i Dublin, död 22 februari 1973 i London, var en brittisk författare. När hennes far blev sjuk 1907, flyttade hon och hennes mor till England. Efter hennes mors död 1912, växte Bowen upp hos sina mostrar i Kent.

Bowen studerade vid Downe House. Efter en tids studier vid en konstskola i London ansåg hon att hennes talang låg inom skrivandet. Hon började umgås med Bloomsburygruppen, blev god vän med Rose Macaulay, som hjälpte henne att finna en förläggare till hennes första bok Encounters (1923). 1923 gifte hon sig med Alan Cameron.

Bowen ärvde familjegården Bowen's Court 1930, men fortsatte att ha sin bas i England, med täta besök till Irland. Under andra världskriget arbetade hon för det brittiska informationsministeriet, där hon rapporterade om den irländska opinionen, angående den irländska neutraliteten.

Då hennes man gick i pension 1952 bosatte de sig i Bowen’s Court, där Alan Cameron dog ett par månader senare. De följande åren kämpade Bowen för att få gården att gå runt, bland annat undervisade hon i USA för att få in pengar. 1959 såldes gården.

Bowen slog sig ner i Hythe där hon 1973, i en ålder av 73 år, avled i cancer. Hon är begraven tillsammans med sin man på Farahy kyrkogård, som ligger intill Bowen's Court. En minneshögtid hålls årligen till hennes ära i Farahy kyrka.

Hennes böcker utspelar sig bland den högre medelklassen och kretsar kring förlorad oskuld. Hon har hämtat inspiration från den gotiska romanstilen samt från författarna Henry James och Virginia Woolf. Bakgrunden i de flesta av hennes verk är kriget.

Bibliografi (urval)

Romaner

  • The Hotel (1927)
  • The Last September (1929)
  • Friends and Relations ( 1931)
  • To the North (1932)
  • The House in Paris (1935)
    • Huset i Paris (översättning Cilla Johnson, 1958)
  • The Death of the Heart (1936)
  • The Heat of the Day (1949)
  • A World of Love (1955)
  • The Little Girls (1964)
  • The Good Tiger (1965)
  • Eva Trout or Changing scenes (1968)
    • Eva eller scenförändringar (översättning Brita Dahlman, 1970)

Noveller

  • Encounters (1923)
  • Joining Charles and Other Stories (1929)
  • The Cat Jumps and Other Stories (1934)
  • The Easter Egg Party (1938 i London Mercury)
  • Look At All Those Roses (1941)
  • The Demon Lover and Other Stories (1945)
    • Älskaren som var demon och andra noveller (översättning: Viveka Starfelt, 1947)
  • Stories by Elizabeth Bowen (1959)
  • A Day in the Dark and Other Stories (1965)
  • The Collected Stories of Elizabeth Bowen (1980)
  • Elizabeth Bowen’s Irish Stories (1978)

Fackböcker

  • Bowen's Court (1942)
  • Seven Winters: Memories of a Dublin Childhood (1942)
  • English Novelists (1942)
  • Anthony Trollope: A New Judgement (1946)
  • Why Do I Write: An Exchange of Views between Elizabeth Bowen, Graham Greene and V.S. Pritchett (1948)
  • Collected Impressions (1950)
  • The Shelbourne (1951)
  • A Time in Rome (1960)
  • Afterthought: Pieces About Writing (1962)
  • Pictures and Conversations (1975)
  • The Mulberry Tree (1999).

Litteratur

Källor

  1. ^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0100837co0047972, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Elizabeth-Bowentopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6ht2x31, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 12 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002153896, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 97338, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 121.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, thebookerprizes.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Peerage person-ID: p34130.htm#i341295, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  12. ^ Fiction winners (på engelska), Edinburghs universitet, läs online.[källa från Wikidata]
  • Detta är helt eller delvis en översättning från Engelskspråkiga Wikipedia
  • Libris
  • Bonniers författarlexikon över utländsk litteratur ISBN 91-0-057321-3
  • Vem är vem i världslitteraturen ISBN 91-518-3115-5
Auktoritetsdata