Elias Torpadius

Elias Torpadius
Född	5 maj 1680[1] Torpa församling[1], Sverige
Död	2 april 1747[1] (66 år) Stockholm
Medborgare i	Sverige[1]
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Ämbetsman[1], politiker[1]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] Stadsnotarie, Stockholm (1716–1725)[1] Rådman, Stockholm (1725–1739)[1] Politieborgmästare, Stockholm (1739–1745)[1] Handelsborgmästare, Stockholm (1745–1747)[1]
Barn	Johan Israel Torpadius (f. 1722) Carl Torpadius (f. 1729)
Föräldrar	Israel Torpadius Margareta Hval
Släktingar	Jonas Torpadius (syskon) Andreas Torpadius (syskon)
Redigera Wikidata

Elias Torpadius, född 5 maj 1680 i Torpa i Östergötlands län, död 2 april 1747 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker. Han var son till Israel Torpadius (1638–1684), som var kyrkoherde i Torpa.

Biografi

Elias Torpadius blev 1702 student vid Uppsala universitet. År 1716 utnämndes han till stadsnotarie i Stockholm samt 1725 rådman, 1739 politie- och 1745 handelsborgmästare där. Han var borgarståndets sekreterare vid riksdagarna år 1731, 1734 och 1738.

År 1733 övertog han Jakobsbergs malmgård och drev denna i närmare 15 år. Torpadius utvidgade gården ytterligare med mark som tidigare tillhört Horns tegelbruk.

Äktenskap

I sitt första äktenskap var han gift med en dotter till bryggaråldermannen Falck; Katarina Johansdotter Falck, född 1695. I sitt andra äktenskap var han gift med Maria Beata Gyllenstedt, född 22 november (enligt vissa källor 27 november) 1696 på Söderfors bruk. Bröllopet ägde rum på Söderfors bruk 8 mars 1724.

I första äktenskapet hade han sonen Johan Israel, född 8 februari 1722, och i andra giftet barnen Katarina Margareta, född 1725, död 1789, Anna Elisabet, född 11 april 1726, barn med ej känt namn, fött 1728, Carl, född 1 januari 1729, Niklas, född 3 april 1731 och Ulrika Beata, född 14 augusti 1732.

Källor

• Torpadius, 1. Elias i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
• Elgenstierna III s.352

Noter

1. ^ [ ] Viktor Millqvist, Svenska Riksdagens borgarstånd 1719–1866, Personhistorisk tidskrift, 1911, s. 10, läs online, läst: 10 juli 2022.^[källa från Wikidata]