sv 1747

	1747 – MDCCXLVII; 277 år sedan
	År; 1744 \| 1745 \| 1746; 1747; 1748 \| 1749 \| 1750
	Årtionde; 1720-talet \| 1730-talet ; 1740-talet; 1750-talet \| 1760-talet
	Århundrade; 1600-talet ; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1747 ; MDCCXLVII
Ab urbe condita	2499
Armeniska kalendern	1196 ; ԹՎ ՌՃՂԶ
Assyriska kalendern	6497
Bahaikalendern	-97–-96
Bengaliska kalendern	1154
Berberkalendern	2697
Brittiskt regeringsår	20 Geo. 2 – 21 Geo. 2
Buddhistisk kalender	2291
Burmesiska kalendern	1109
Bysantinska kalendern	7255–7256
Koptiska kalendern	1463–1464
Erianska kalendern	2913
Etiopiska kalendern	1739–1740
Judiska kalendern	5507–5508
Vikram Samvat	1803–1804
Sakakalendern	1669–1670
Kaliyuga	4848–4849
Holocen kalender	11747
Nri-Igbo	747–748
Persiska kalendern	1125–1126
Muslimska kalendern	1159–1160
Nengō (Japan)	Enkyō 4; (延享4年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4080
Minguokalendern	165 före ROC; 民前165年
Thailändsk kalender	2290
Unixtid

1747 (MDCCXLVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Händelser

3 maj – En brittisk flotta på 16 skepp besegrar en fransk flotta på 38 skepp i sjöslaget vid Kap Finisterre.
Maj
- Sverige sluter subsidieförbund med Frankrike.
- Sverige sluter defensivallians med Preussen, för att försvara Adolf Fredriks tronföljd.

8 juli – Överste Hans Henrik von Liewen^{[förtydliga]}, löjtnant Alexander Mikael von Strussenfelt och överstelöjtnant Augustin Ehrensvärd beger sig till Finland. Deras uppgift är att utse plats för tre gränsbefästningar, vilket leder till att fästningen Sveaborg, utanför Helsingfors, börjar byggas.

17 oktober – Kungliga Vetenskapsakademien får ensamrätt att ge ut almanackor i Sverige, vilket blir en god inkomstkälla.^[1]

5 december – Carl Gustaf Tessin blir ny svensk kanslipresident. Han lyckas minska det ryska inflytandet på svensk politik och ökar rådets makt gentemot kungahuset. Han genomdriver också giftermålet mellan Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark, vilket inte är populärt i hovet och leder till att han senare tvingas lämna politiken.

Det svenska Jernkontoret inrättas i syfte att reglera produktionen och exporten och därigenom hålla priserna uppe. Man lånar också ut pengar till järnbruk och hyttor.
Hattarna låter avrätta Fredrik I:s livmedikus A. Blackwell efter anklagelser om förräderi.
Olof von Dalins Svea rikes historia i fyra band börjar utkomma.
Den svenske nationalekonomen Anders Berch ger ut Inledning til almäna hushålsordningen, vilken blir minst lika viktig som hans föregående bok.
Den längsta kända sillperioden i Sveriges historia inleds och varar till 1809. Fiskerinäringen och tranutvinningen i Bohuslän får ett rejält uppsving.
En av Carl von Linnés lärjungar, finländaren Pehr Kalm, påbörjar en treårig forskningsresa till Nordamerika.
Arbetet med Polhems slussled i Trollhättan inleds.
En grupp borgare från Marstrands stad framlägger förslaget att staden skall bli frihamn, för att stimulera ekonomin där, dock utan att vinna gehör i den svenska riksdagen.

1 januari – Henrik Gahn, svensk läkare, känd för att ha lyckats ympa skyddskoppor, vilket ledde till vaccination mot smittkoppor.
28 februari – Justin Morgan, amerikansk hästuppfödare och kompositör.
27 maj – Malte Ramel, svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien samt tillförordnad kanslipresident 1785–1786.
2 juli – Rose Bertin, Frankrikes första internationella modeskapare.