|
Dalahäst Dalahäst, en täljd stiliserad trähäst med målad dekor. Den är vanligen 10–25 centimeter hög och var ursprungligen en leksak, som såldes på marknader i Mellansverige. Tillverkningen var ett hantverk i byarna i Mora socken från tidigt 1700-tal till 1900-talets början. Numera tillverkas dalahästarna framför allt i Nusnäs i Mora kommun. Dalahästen är en av de vanligaste symbolerna för Sverige och i synnerhet för traditionell svensk allmogekultur.[1] Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller blymönja, som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen, som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln. Historik Dalahästar har tillverkats sedan 1700-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri eller som en leksak vilken såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning. Det är fyra byar i Mora kommun, som var speciellt kända för sin tillverkning av trähästar: Bergkarlås, Risa, Vattnäs och Nusnäs. De ligger i den så kallade Östfjärdingen öster om Österdalälven innan den förenas med Siljan.[3]  Vid världsutställningen i New York 1939 stod en dalahäst i kolossalformat som blickfång vid entrén till Sveriges paviljong. Det var professor Sven Markelius, som hade utformat konceptet med dalahästen som Sveriges ansikte tillsammans med konstnären Anders Beckman, som utförde dekormålningen av hästen. Dalahästens funktion som Sverigesymbol och populär souvenir har sitt ursprung i denna utställning.[4][1] Galleri
Se ävenReferenserNoter
Tryckta källor
Vidare läsning
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia
