Bragepriset

Diktarguden Brage har gett namn till litteraturpriset. Här framställd tillsammans med Idun i ett romantiskt måleri av Nils Blommér från 1846.

Bragepriset (På norska: Brageprisen) är ett norskt litteraturpris som varje år utdelas av stiftelsen Den norske bokprisen. Priset utdelas till ny norsk litteratur.

Bragepriset har sedan 1992 delats ut var höst i följande kategorier:

• Skönlitteratur för vuxna
• Barn- och ungdomslitteratur
• Facklitteratur
• Öppen klass – som varierar från år till år

De första åren utdelades också pris i kategorierna:

• Lyrik
• Läroböcker
• Bilderböcker
• Generell litteratur

Pristagare

Skönlitteratur för vuxna

• 1992 – Karsten Alnæs för Trollbyen
• 1993 – Øystein Lønn för Thranes metode
• 1994 – Sigmund Mjelve för Område aldri fastlagt
• 1995 – Ingvar Ambjørnsen för Fugledansen
• 1996 – Bergljot Hobæk Haff för Skammen
• 1997 – Liv Køltzow för Verden forsvinner
• 1998 – Kjartan Fløgstad för Kron og mynt
• 1999 – Frode Grytten för Bikubesong
• 2000 – Per Petterson för I kjølvannet
• 2001 – Lars Saabye Christensen för Halvbroren
• 2002 – Niels Fredrik Dahl för På vei til en venn
• 2003 – Inger Elisabeth Hansen för Trask
• 2004 – Hanne Ørstavik för Presten
• 2005 – Marita Fossum för Forestill deg
• 2006 – Dag Solstad för Armand V. Fotnoter til en uutgravd roman
• 2007 – Carl Frode Tiller för Innsirkling
• 2008 – Per Petterson för Jeg forbanner tidens elv
• 2009 – Karl Ove Knausgård för Min kamp. Første bok
• 2010 – Gaute Heivoll för Før jeg brenner ned
• 2011 – Tomas Espedal för Imot naturen
• 2012 – Lars Amund Vaage för Syngja
• 2013 – Ruth Lillegraven för Urd
• 2014 – Rune Christiansen för Ensomheten i Lydia Ernemans liv
• 2015 – Lars Saabye Christensen för Magnet
• 2016 – Monica Isakstuen för Vær snill med dyrene
• 2017 – Olaug Nilssen för Tung tids tale
• 2018 – Tore Kvæven för Når landet mørknar
• 2019 – Nina Lykke för Full spredning[1]
• 2020 – Beate Grimsrud för Jeg foreslår at vi våkner[2]
• 2021 – Jon Fosse för Eit nytt namn[3]
• 2022 – Ingeborg Arvola för Kniven i ilden[4]
• 2023 – Frode Grytten för Den dagen Nils Vik døde[5]
• 2024 – Kathrine Nedrejord för Sameproblemet[6]

Barn- och ungdomslitteratur

• 1992 – Ragnar Hovland för Ein motorsykkel i natta
• 1993 – Torill Eide för Skjulte ærend
• 1994 – Klaus Hagerup för Markus og Diana. Lyset fra Sirius
• 1995 – Liv Marie Austrem och Akin Düzakin för Tvillingbror
• 1996 – Eirik Newth för Jakten på sannheten
• 1997 – Harald Rosenløw Eeg för Vrengt
• 1998 – Stein Erik Lunde för Eggg
• 1999 – Erna Osland för Salamanderryttaren
• 2000 – Rune Belsvik för Ein naken gut
• 2001 – Anne B. Ragde för Biografien om Sigrid Undset. Ogsaa en ung Pige
• 2002 – Gro Dahle och Svein Nyhus för Snill
• 2003 – Helga Gunerius Eriksen och Gry Moursund för Flugepapir
• 2004 – Harald Rosenløw Eeg för Yatzy
• 2005 – Arne Svingen för Svart elfenben
• 2006 – Stian Hole för Garmanns sommer
• 2007 – Linn T. Sunne för Happy
• 2008 – Johan Harstad för Darlah – 172 timer på månen
• 2009 – Maria Parr för Tonje Glimmerdal
• 2010 – Hilde Kristin Kvalvaag för Fengsla
• 2011 – Inga Sætre för Fallteknikk
• 2012 – Kari Stai för Jakob og Neikob. Tjuven slår tilbake
• 2013 – Brynjulf Jung Tjønn för Så vakker du er
• 2014 – Annette Münch för Badboy: Steroid
• 2015 – Torun Lian för Reserveprinsesse Andersen
• 2016 – Anders N. Kvammen för Ungdomsskolen
• 2017 – Maria Parr för Keeperen og havet
• 2018 – Anna Fiske för Elven
• 2019 – Ane Barmen för Draumar betyr ingenting[1]
• 2020 – Jenny Jordahl för Hva skjedde egentlig med deg?[2]
• 2021 – Erlen Skjetne för Eit anna blikk[3]
• 2022 – Julia Kahrs för Familien Brattbakk[4]
• 2023 – Maria Parr för Oskar og eg[5]
• 2024 – Kristina Quintano för Flukt[6]

Facklitteratur

• 1992 – Arne Forsgren (red) för Rockleksikon
• 1993 – Trond Berg Eriksen för Reisen gjennom helvete. Dantes inferno
• 1994 – Einar-Arne Drivenes, Marit Hanne Hauan och Helge A. Wold för Nordnorsk kulturhistorie
• 1995 – Espen Dietrichs och Leif Gjerstad för Vår fantastiske hjerne
• 1996 – Arild Stubhaug för Et foranskutt lyn. Nils Henrik Abel og hans tid
• 1997 – Arne Wichstrøm för Kvinneliv, kunstnerliv. Kvinnelige malere i Nørge før 1900
• 1998 – Leif Ryvarden/Klaus Høiland för Er det liv, er det sopp
• 1999 – Torbjørn Færøvik för India – Stevnemøte med skjebnen
• 2000 – Johan Galtung för Johan uten land. På fredsveien gjennom verden
• 2001 – Atle Næss för Da jorden stod stille – Galileo Galilei og hans tid
• 2002 – Ivo de Figueiredo för Fri mann
• 2003 – Knut Kjeldstadli (red.) för Norsk innvandringshistorie I–III'
• 2004 – Tor Bomann-Larsen för Folket. Haakon & Maud II
• 2005 – Odd Karsten Tveit för Krig og diplomati. Oslo–Jerusalem 1978–1996
• 2006 – Bent Sofus Tranøy för Markedets makt over sinnene
• 2007 – Frank Rossavik för Stikk i strid. Ein biografi om Einar Førde
• 2008 – Bjørn Westlie för Fars krig
• 2009 – Kjetil S. Østli för Politi og røver
• 2010 – Tone Huse för Tøyengata
• 2011 – Simen Ekern för Roma
• 2012 – Torbjørn Færøvik för Maos Rike. En lidelseshistorie
• 2013 – Steffen Kverneland för serien Munch
• 2014 – Marte Michelet för Den største forbrytelsen
• 2015 – Morten Strøksnes för Havboka
• 2016 – Åsne Seierstad för To søstre
• 2017 – Thomas Reinertsen Berg för Verdensteater
• 2018 – Helene Uri för Hvem sa hva?
• 2019 – Torgrim Eggen för Axel. Fra smokken til Ovnen[1]
• 2020 – Dag O. Hessen för Verden på vippepunktet[2]
• 2021 – Lena Lindgren för Ekko. Et essay om algoritmer om begjær[3]
• 2022 – Trygve Riiser Gundersen för Haugianerne[4]
• 2023 – Inga Strümke för Maskiner som tenker[5]
• 2024 – Ayesha Wolasmal för Tusen dager med Taliban[6]

Öppen klass

• 1996 – Essä: Sven Kærup Bjørneboe för Jerusalem, en sentimental reise
• 1997 – Bilderböcker för barn: Liv Marie Austrem och Akin Düzakin för Tvillingsøster
• 1998 – Översättning av skönlitteratur: Christian Rugstad för José Saramago – Det året Ricardo Reis døde
• 1999 – Biografier: Anders Heger för Mykle. Et diktet liv
• 2000 – Kriminalromaner och spänning: Karin Fossum för Elskede Poona
• 2001 – Lyrik: Annie Riis för Himmel av stål
• 2002 – Ungdomsböcker: Synne Sun Løes för Å spise blomster til frokost
• 2003 – Reselitteratur: Torbjørn Færøvik för Kina. En reise på livets elv
• 2004 – Noveller: Arne Lygre för Tid inne
• 2005 – Tecknade serier: John Arne Sæterøy («Jason») för La meg vise deg noe…
• 2006 – Skolböcker för 1.–10: Kathinka Blichfeldt, Tor Gunnar Heggem och Ellen Larsen för Kontekst. Basisbok i norsk for ungdomstrinnet
• 2007 – Sakprosa för barn: Jon Ewo och Bjørn Ousland för Fortellingen om et mulig drap
• 2008 – Poesi: Øyvind Rimbereid för Herbarium
• 2009 – Översatt skönlitteratur: Bjørn Alex Herrman för Herman Melville – Moby-Dick
• 2010 – Bilderböcker for vuxna och barn: Stian Hole för Garmanns hemmelighet
• 2011 – Biografier: Arnhild Skre för Hulda Garborg: Nasjonal strateg
• 2012 – Ungdomsböcker: Linn T. Sunne för Lille ekorn
• 2013 – Faktaböcker för vuxna: Yann de Caprona för Norsk etymologisk ordbok
• 2014 – Noveller och essäer: Ingvild H. Rishøi för Vinternoveller
• 2015 – Kriminalromaner och spänning: Kjell Ola Dahl för Kureren
• 2016 – Faktaböcker för unga: Gudny Ingebjørg Hagen och Malgorzata Piotrowska för Fest og feiring
• 2017 – Poesi: Cecilie Løveid för Vandreutstillinger
• 2018 – Populärvetenskap: Anja Røyne för Menneskets grunnstoffer
• 2019 – Bilderböcker for vuxna och barn: Martin Ernstsen för SULT[1]
• 2020 – Populärvetenskap: Thomas Horne för Den store klimaguiden[2]
• 2021 – Sakprosa för ungdomar: Mariangela di Fiore och Cathrine Trønnes Lie för Søstre. Min historie etter Utøya[3]
• 2022 – Sakprosa för ungdomar: Ida Larmo för Urettens ekko[4]
• 2023 – Sakprosa för ungdomar: Ragnhild Holmås och Henriette T. Osnes för Ordenes hårreisende hemmeligheter[5]
• 2024 – Grafiska romaner: Martin Ernstsen för SULT[6]

Hederspris

• 1992 – Sigmund Skard
• 1993
• 1994 – Halldis Moren Vesaas
• 1995 – Anne-Cath. Vestly
• 1996 – Kjell Askildsen
• 1997 – Jan Erik Vold
• 1998 – Dag Solstad
• 1999 – Kjell Aukrust
• 2000 – Eldrid Lunden
• 2001 – Jon Bing
• 2002 – Jostein Gaarder
• 2003 – Karsten Alnæs
• 2004 – NORLA – Center för norsk skön- och facklitteratur i utlandet
• 2005 – Jon Fosse
• 2006 – Kari Risvik och Kjell Risvik
• 2007 – Guri Vesaas, förlagsredaktör
• 2008 – Kjartan Fløgstad
• 2009 – Tor Åge Bringsværd
• 2010 – Herbjørg Wassmo
• 2011 – Kolbein Falkeid
• 2012 – Knut Faldbakken
• 2013 – Folkebibliotekene i Norge
• 2014 – Vigdis Hjorth
• 2015 – Einar Økland
• 2016 – Elisabeth Aasen
• 2017 – Kari Grossmann
• 2018 – Klaus Hagerup
• 2019 – Edvard Hoem[1]
• 2020 – Dag O. Hessen[2]
• 2021 – Liv Køltzow[3]
• 2022 – Gro Dahle[4]
• 2023 – Ingvar Ambjørnsen[5]
• 2024 – Lars Saabye Christensen[6]

Läroböcker

• 1992 – Askeland med flera för Soria Moria
• 1993 – Tore Linné Eriksen för Norge og verden fra 1850–1940
• 1994 – Benestad med flera för Tallenes tale – Matematikk for 5 timers grunnkurs
• 1995 – Astrid Carlson, Svein Olav Drangeid och Truls Lind för Humanbiologi

Lyrik

• 1992 – Paal-Helge Haugen för Sone 0
• 1993 – Jan Erik Vold för IKKE
• 1995 – Øyvind Berg för Forskjellig

Bilderbok

• 1992 – Sissel Solbjørg Bjugn/Fam Ekman för Jente i bitar
• 1993 – Else Færden/Sissel Gjersum för Garnnøstet som forsvant

Generell litteratur

• 1992 – Ida Blom med flera för Cappelens kvinnehistorie
• 1993 – Tordis Ørjasæter för Menneskenes hjerte. Sigrid Undset – en livshistorie

Externa länkar

• Bragepriset

Referenser

Är till största delen en översättning från norska wikipedia.

Noter

1. ^ [ ] Siri Ekestad Bauge (22 november 2019). ”Vinnere av Brageprisen 2019”. Brageprisen. Arkiverad från originalet den 16 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190616194524/https://brageprisen.no/brageprisen/2019/. Läst 22 november 2019. 
2. ^ [ ] Siri Ekestad Bauge (26 november 2020). ”Vinnere av Brageprisen 2020”. Brageprisen. Arkiverad från originalet den 26 september 2020. https://web.archive.org/web/20200926071553/https://brageprisen.no/brageprisen/2020/. Läst 26 november 2019. 
3. ^ [ ] ”Jon Fosse vant Brageprisen i skjønnlitteratur”. nrk.no. 25 november 2021. https://www.nrk.no/kultur/jon-fosse-vant-brageprisen-i-skjonnlitteratur-1.15744680. Läst 26 november 2021. 
4. ^ [ ] ”Vant Brageprisen etter 23 år som forfatter: − Leseren blir fascinert” (på norska). VG. 24 november 2022. https://www.vg.no/rampelys/bok/i/KnrML4/brageprisen-2022-ingeborg-arvola-vant-brageprisen-for-aarets-beste-roman-sjekk-alle-brageprisvinnerne-her. Läst 24 november 2022. 
5. ^ [ ] ”Ingvar Ambjørnsen tildelt Brages hederspris” (på norska). NRK. 23 november 2023. https://www.nrk.no/kultur/frode-grytten-vant-arets-bragepris-i-skjonnlitteratur-1.16650048. Läst 4 december 2023. 
6. ^ [ ] ”ILars Saabye Christensen tildelt Brages heiderspris” (på norska). NRK. 21 november 2024. https://www.nrk.no/kultur/brageprisen-blir-delt-ut-na-1.17137367. Läst 22 november 2023.