|
Bläcka Bläcka eller bläck (även stavat blecka och bleck) är ett äldre begrepp inom skogsbruk som inbegriper: ”ljust märke i träd åstadkommet genom borthuggande av bark och ytved”,[1][2] så kallat bläckande eller bläckning.[3] Genom bläckning skadas lätt veden om träden får stå kvar genom att rötsvampar tränger in och sprider sig. Hos tall och andra kådrika trädslag impregneras veden med kådutgjutning i och omkring bläckan, vilket skyddar mot röta men sänker vedens värde för många ändamål.[4] EtymologiBläcka och dess besläktade ord härrör från samma rot som ”blek” (jämför ”näck” till ”naken”). Blek har varit en regional variant i bland annat Småland och Blekinge, med varianterna bleck och blecka i Svealand och Gästrikland samt blekk och blekka i Närke. I Norge har blik förekommit samt i Finland bliku och bläku.[1][2] Ett liknande substantiv, bleka, finns belagt i Svenska Akademiens ordbok (SAOB) med betydelsen ”blekhet”, en avledning till ”blek” med avseende på bildningen ”svärta”, vilken även finns i tyskan som Bleiche.[5] Lantmannens uppslagsbok av Herman Juhlin-Dannfelts anger bleka som en variant till bläcka.[4] BrukBegreppet är relativt brett och har historiskt bland annat använts om: Stämpling Bläckning användes förr bland annat för att markera ett träd som ska avverkas, så kallad stämpling. Bläckorna som höggs in var handstora och kunde även kallas stämplingsbläckor.[6][7][8][4] Sådan bläckning är numera förbjuden då bläckan medverkar till att blånad samt röta (”stämplingsröta”) angriper veden i trädets värdefullaste del.[7][8] Utvinning av kådaEtt annat äldre bruk för bläckning var att åstadkomma kådflöde,[4] en process där barken på löv- och barrträd skalas av för att utvinna kåda innan den förädlas till harts, terpentin och dylikt i industriella sammanhang. Sedan kådan blivit insamlad efter den första bläckningen, utvidgas bläckorna (det avbarkade området) successivt åt sidorna för att utvinna mer kåda.[källa behövs] VägmarkeringBläckning kan även avse på träd utmärkning av rågång, stig och väg med mera i skogen. Eftersom de märkta träden ska kvarstå avses här ej ordentlig bläckning, utan färgmarkering eller dylikt på levande träd samt ristningar på redan döda träd med mera.[4] Referenser
|
Portal di Ensiklopedia Dunia
