|
| BD+48 740 |  | Observationsdata
Epok: J2000.0 |
|---|
| Stjärnbild | Perseus |
|---|
| Rektascension | 02t 42m 58,21780s[1] |
|---|
| Deklination | +48° 55′ 48,2155″[1] |
|---|
Skenbar magnitud ( ) | +8,70 ± 0,01[2] |
|---|
| Stjärntyp |
|---|
| Spektraltyp | K3 III[3] |
|---|
| Astrometri |
|---|
Radialhastighet ( ) | -5,60 ± 0,51[4] km/s |
|---|
| Egenrörelse (µ) | RA: -5,94[1] mas/år
Dek.: -2,02[1] mas/år |
|---|
Parallax ( ) | 1,36 ± 1,13[1] |
|---|
| Avstånd | ca 2 000 lå (ca 700 pc) |
|---|
| Detaljer |
|---|
| Massa | 1,09 ± 0,16[5] M☉ |
|---|
| Radie | 10,33 ± 1,81[5] R☉ |
|---|
| Luminositet | 43,7[1] L☉ |
|---|
| Temperatur | 4 534 ± 8[5] K |
|---|
| Metallicitet | -0,13 ± 0,06[5] |
|---|
| Vinkelhastighet | <2,9[5] km/s |
|---|
| Andra beteckningar |
|---|
| BD+48 740, AG+48 308, GSC 03304-00090, HIC 12684, HIP 12684, 2MASS J02425822+4855483, PPM 45405, SAO 38272, TYC 3304-90-1, Gaia DR3 438444868763388800, Gaia DR2 438444868763388800, Gaia DR1 438444864466737024[2][3] |
BD+48 740 är en ensam stjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Perseus. Den har en skenbar magnitud av ca 8,70[2] och kräver en kraftig handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 1,36 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 000 ljusår (700 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -6 km/s.[4]
Egenskaper
BD+48 740 är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K3 III.[3] Den har en massa som är ca 1,1[5] solmassa, en radie på ca 10[5] solradier och utsänder från dess fotosfär energi motsvarande ca 44[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 500 K.[5]
Planetsystem
Mätning av variationer i stjärnans radiella hastighet ledde 2012 till upptäckten av exoplaneten BD+48 740 b,[6] av typen superjupiter och upptäckten har bekräftats 2018.[5] Planeten BD+48 740 b har en minsta massa på 1,7 jupitermassa och befinner sig i en mycket excentrisk bana (dess avstånd från stjärnan sträcker sig från 0,3 till 3 astronomiska enheter), vilket skulle destabilisera alla andra planeters banor. Dessa indikationer ledde upptäckarna till slutsatsen att en annan planet nyligen har störtat in i stjärnan, förstörts och bidragit till stjärnans litiuminnehåll.[6]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BD+48 740, 26 september 2023.
Noter
- ^ [a b c d e f g] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- ^ [a b c] BD+48 740 (unistra.fr). Hämtad 2024-01-19.
- ^ [a b c] "BD+48 740". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 7 juni 2017.
- ^ [a b] Famaey, B.; Jorissen, A.; Luri, X.; Mayor, M.; Udry, S.; Dejonghe, H.; Turon, C. (2005). "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters". Astronomy and Astrophysics. 430: 165. arXiv:astro-ph/0409579. Bibcode:2005A&A...430..165F. doi:10.1051/0004-6361:20041272. S2CID 17804304.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Adamów, M.; Niedzielski, A.; Kowalik, K.; Villaver, E.; Wolszczan, A.; MacIejewski, G.; Gromadzki, M. (2018), "Tracking Advanced Planetary Systems (TAPAS) with HARPS-N", Astronomy & Astrophysics, 613: A47, arXiv:1801.04379, doi:10.1051/0004-6361/201732161, S2CID 56091464
- ^ [a b] Adamów, M.; Niedzielski, A.; Villaver, E.; Nowak, G.; Wolszczan, A. (2012). "BD+48 740—Li Overabundant Giant Star with a Planet: A Case of Recent Engulfment?". The Astrophysical Journal. 754 (1): L15. arXiv:1206.4938. Bibcode:2012ApJ...754L..15A. doi:10.1088/2041-8205/754/1/L15. S2CID 53550985.
Externa länkar
|
