1956 – MCMLVI 68 år sedan
År 1953 | 1954 | 1955 1956 1957 | 1958 | 1959
Årtionde 1930-talet  | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1956 MCMLVI
Ab urbe condita	2708
Armeniska kalendern	1405 ԹՎ ՌՆԵ
Assyriska kalendern	6706
Bahaikalendern	112–113
Bengaliska kalendern	1363
Berberkalendern	2906
Brittiskt regeringsår	4 Eliz. 2 – 5 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2500
Burmesiska kalendern	1318
Bysantinska kalendern	7464–7465
Koptiska kalendern	1672–1673
Erianska kalendern	3122
Etiopiska kalendern	1948–1949
Judiska kalendern	5716–5717
Vikram Samvat	2012–2013
Sakakalendern	1878–1879
Kaliyuga	5057–5058
Holocen kalender	11956
Nri-Igbo	956–957
Persiska kalendern	1334–1335
Muslimska kalendern	1375–1376
Nengō (Japan)	Shōwa 31 (昭和31年)
Nordkoreanska kalendern	45
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4289
Minguokalendern	ROC 45 民國45年
Thailändsk kalender	2499
Unixtid

1956 (MCMLVI) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – Sudan blir självständig stat ^[1].
• 1 januari–31 december – 4 834 klassrum byggs i Polen bara under 1956, vilket möjliggör för Polens regering att maximumlagstadga hur lång barnens skolväg får vara.
• 13 januari – 20 personer, 12 av dem skolungdomar, dödas när ett skenande malmtåg kolliderar med en rälsbuss vid Ställdalen i Västmanland ^[2].
• 18 januari – Det svenska TV-programmet Hemma, som handlar om hem och matlagning och leds av Ria Wägner, sänds för första gången ^[3].
• 23 januari – Danmarks första motorväg öppnas med en sträckning mellan Kongens Lyngby och Hørsholm. Uppförandet av motorvägen kostar 35 miljoner danska kronor.^[4]
• 25 januari – De 7:e olympiska vinterspelen invigs Cortina d'Ampezzo i Italien med deltagare från 32 länder ^[5].
• 26 januari – Den så kallade Porkalaparentesen tar slut, när Porkala-området officiellt återigen blir finskt efter att i 11 år ha arrenderats ut till Sovjetunionen ^[1].
• 27 januari – Finland inträder i Nordiska rådet.

• 3 februari – Den svenska universitetsutredningen konstaterar att det råder brist på naturvetare och ingenjörer ^[6].
• 10 februari – Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt uruppförs enligt författarens testamente på Dramaten i Stockholm i regi av Bengt Ekerot. I dramat om familjen Tyrone spelar Inga Tidblad modern och Lars Hanson fadern ^[3]. Jarl Kulle är också med och spelar pjäsen ^[2].
• 11 februari – De brittiska diplomaterna Guy Burgess och Donald Maclean, som försvann i Moskva 1951, framträder i Moskva vilket bekräftar rykten om att de spionerat åt Sovjetunionen ^[2].
• 15 februari – Agrarernas kandidat Urho Kekkonen vinner presidentvalet i Finland.^[5]
• 25 februari – Nikita Chrusjtjov hållet ett tal där han angriper personkulten av Josef Stalin, på sovjetiska kommunistpartiets 20:e kongress.^[5]
• 26 februari
  • Stockholm får sin första kvinnliga taxiförare.^[6]
  • Svensken Ulf Schmidt vinner finalen i amerikanska inomhusmästerskapen i tennis genom att besegra en annan svensk, Sven Davidson.^[6]

• 1 mars – Urho Kekkonen blir vald till Finlands president.
• 2 mars – Marocko blir självständigt vid en ceremoni i Paris ^[1].
• 20 mars – Tunisien blir självständigt efter att ha stått under franskt protektorat sedan 1883.^[6]
• 23 mars – Pakistan blir världens första islamistiska stat.
• 28 mars – 16 personer omkommer då en rälsbuss kolliderar med ett godståg 6 kilometer norr om Arvidsjaur, Sverige ^[7].
• 29 mars – Sveriges statsminister Tage Erlander och Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund avlägger officiellt besök i Moskva.

• 3 april – När Sveriges statsminister Tage Erlander är på statsbesök i Sovjetunionen lovar de sovjetiska ledarna att frige Raoul Wallenberg om han finns i Sovjetunionen ^[3].
• 18 april – Furst Rainier III av Monaco gifter sig med amerikanska filmstjärnan Grace Kelly.^[5]
• 27 april – Rocky Marciano världsmästare i tungviktsboxning, drar sig tillbaka efter att ha gått obesegrad genom 49 proffsmatcher.^[5]

• 21 maj – Den första flugburna amerikanska vätebomben sprängs över Nauruatollen i Stilla havet ^[8].
• 23 maj – Den svenska riksdagen avskaffar priskontrollnämnden, som infördes under kriget. Så gott som alla priser är nu fria.^[6]
• 24 maj – Sveriges riksdag beslutar att reguljära svenska TV-sändningar skall starta och ger Radiotjänst monopol på dem.^[5] TV skall, liksom radion, finansieras genom licenser och utan reklam ^[3], och TV-nätet skall byggas ut så att inga medborgare missgynnas.

• 3 juni – Under möbelmässan i Dortmund presenteras den första diskmaskinen för hushållsbruk.^[5]
• 8 juni – Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på officiellt besök till Sverige, och anländer till Skeppsholmen där svenska politikern Ulla Lindström avskaffar hovnigningen i Sverige ^[9].
• 10 juni – Ryttartävlingarna vid olympiska sommarspelen invigs i Stockholm, då värdorten Melbourne måste avstå från tävlingen på grund av Australiens hårda karantänregler ^[3]. Tävlingarna pågår till 17 juni.
• 13 juni – De sista brittiska styrkorna lämnar Port Said i Egypten.
• 14 juni – USA:s arméflagga antas.^[10]
• 18 juni – Stockholms stadsfullmäktige antar generalplaneberednings framlagda förslag om ett andra tunnelbanesystem.
• 20 juni – 74 personer omkommer då ett venezolanskt flygplan störtar i havet utanför Asbury Park New Jersey, USA ^[7].
• 23 juni – Gamal Abdel Nasser väljs till Egyptens president och en folkomröstning godkänner hans förslag till ny konstitution för Egypten. De sista brittiska soldaterna har gett sig av ^[2].
• 25 juni – För att avhjälpa den svåra svenska bostadsbristen beslutar riksdagen att 53 000 lägenheter skall byggas på ett år.^[6]
• 28 juni – Ett arbetaruppror i Poznań slås ner av militären.^[5] 53 personer dödas och över 300 skadas då regimen sätter in militärflygplan och pansar ^[2].
• 30 juni – 128 personer omkommer då två trafikflygplan kolliderar över Grand Canyon, USA ^[7].

• 1 juli – Spritservering utan mattvång införs på försök i ett femtiotal restauranger i Sverige.^[6]
• 17 juli – Carl Gustaf von Rosen avgår som chef för Etiopiska flygvapnet, som han i 10 års tid varit med och byggt upp.^[5]
• 19−20 juli – Storbritannien och USA förklarar att Egypten inte kan beviljas lån för att bygga Assuandammen.
• 25 juli – Italienska passagerarfartyget M/S Andrea Doria förliser efter sammanstötning med Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm.^[5] Kollisionen inträffar 200 nautiska mil utanför New York på USA:s östkust och 56 av 1 660 ombordvarande personer på Andrea Doria omkommer ^[3]. Olyckan inträffar i svår dimma, och av de omkomna är 51 passagerare och 5 besättningsmedlemmar.
• 26 juli – Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser förstatligar Suezkanalen vilket fördöms av Storbritannien och USA ^[1].

• 3 augusti – Volvo Amazon presenteras.
• 6 augusti – En sprängämnesfabrik i Colombia exploderar, och över 1 000 personer omkommer ^[7].
• 8 augusti – I Belgien omkommer 273 personer vid en gruvolycka ^[7].
• 15 augusti – Radiolicens nr. 2 500 000 löses i Sverige.
• 21 augusti – En instrumentmakare vid LM Ericsson häktas för spioneri för Sovjetunionens räkning och döms senare till 12 års fängelse.^[6]
• 25 augusti
  • Sveriges första läroverk för vuxenstuderande invigs i Norrköping.^[5]
  • Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén.^[11]

• 2 september – 120 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Mahbubnagar, Indien ^[7].
• 3 september – Metallbasen Arne Geijer väljs till ny ordförande för LO efter Axel Strand.^[5]
• 4 september – Svenska licensbelagda TV-sändningar startar officiellt klockan 20:00 med programmet Tänker ni rösta?, lett av Lennart Hyland.
• 14 september – Den svenska byggbranschen förevisar en ny teknik där färdiga byggelement lyfts på plats av kranar och monteras samman.^[6]
• 16 september – Högerpartiet går framåt i det svenska andrakammarvalet. Regeringspartierna går tillbaka men behåller majoriteten.^[6] Högerpartiet och Folkpartiet gör ATP-frågan till den stora valfrågan för att försöka överta regeringsmakten.
• 22 september – Ove Fundin blir världsmästare i speedway på Wembley i London.
• 30 september – Ingemar Johansson vinner EM-titeln i tungviktsboxning genom att slå ut italienaren Cavacchi i Bologna.

• 4 oktober – Torsten Kreuger säljer Stockholms-Tidningen och Aftonbladet till LO.^[6]
• 20 oktober – J. R. R. Tolkiens bok Sagan om konungens återkomst utkommer på engelska.
• 23 oktober – I Ungern inleds ett folkligt uppror mot den kommunistiska regeringen, och den 7 meter höga Stalinstatyn rivs.^[5]
• 27 oktober – Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.
• 29 oktober – Israel anfaller Egypten ^[1].
• 31 oktober – Då Egyptens president Gamal Abdel Nasser nationaliserat Suezkanalen går Frankrike och Storbritannien till militärt anfall mot Egypten.^[5] Franska och brittiska bombflygplan slår till.

• 1 november – Ungern meddelar sitt utträde ur Warszawapakten och förklarar sig neutralt.
• 2 november – FN:s generalförsamling kräver ett omedelbart eldupphör i Egypten.
• 4 november – Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa den revolution, som startade den 23 oktober. Tusentals ungrare dödas och ännu fler skadas. Nära en kvarts miljon människor flyr från landet.
• 5 november – Brittiska och franska styrkor landstiger i Egypten och ockuperar två städer.

• 6 november – Republikanen Dwight D. Eisenhower besegrar demokraten Adlai Stevenson vid presidentvalet i USA.
• 7 november – För att avbryta Suezkrisen antar FN:s generalförsamling en resolution som kräver att Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart återkallar sina trupper från Egypten.^[5]
• 8 november – FN:s säkerhetsråd beslutar att skicka en internationell fredsstyrka till Egypten.^[5] Israel är beredda att lämna Sinaihalvön ^[1].
• 11 november – Sovjetiska styrkor krossar Ungernrevolten ^[1].
• 12 november – Efter revolten i Ungern kommer de första ungerska flyktingarna till Malmö ^[3].
• 15 november – Bensin och brännolja ransoneras i Sverige under en och en halv månad i Suezkrisens spår.^[6]
• 21 november – FN-styrka landsätts i Egypten ^[1].
• 22 november – För första gången deltar idrottare från Östtyskland, då de 16:e olympiska sommarspelen invigs i Melbourne.^[5] Spelen pågår till 8 december.
• 22 november – Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.
• 23 november – Suezkrisen leder till bensinransonering i Storbritannien.^[12]
• 30 november – I USA vinner Floyd Patterson, USA mot Archie Moore, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning.^[5]

• 2 december – Världens första konstfrusna bandyarena invigs i Västerås, Rocklunda.
• 9 december – 62 personer omkommer då ett kanadensiskt trafikflygplan störtar över Chilliwack, Kanada ^[7].
• 12 december – Japan går med i FN.
• 22 december
  • Sverige skickar en FN-trupp till Suez.
  • De sista brittiska och franska styrkorna lämnar Egypten.
• 31 december – Då den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl nu är död läggs traditionen att läsa Nyårsklockan vid Skansens nyårsfirande ner för 20 år framåt.

• Amerikanska marinsoldater evakuerar amerikaner och andra människor från Alexandria i samband med Suezkrisen.^[13]
• Felix tomatketchup börjar säljas i plastflaska och glasstruten Top Hat lanseras i Sverige.^[2]
• USA inför dödsstraff vid domstolsjuryns rekommendation för den person som fyllt 18 år och säljer heroin till person under 18 år.^[14]
• Göran Assar Oredsson grundar Sveriges nationalsocialistiska kampförbund
• Sverige och Norge sluter ett avtal om byggandet av väg mellan Trondheim och Jämtland, samt lastkaj och oljecistern i Trondheim.
• Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco och byter inriktning från motorer till borrutrustning.
• IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket.
• Hårddisken uppfinns av IBM.
• 180 000 människor står i bostadskö i Stockholm.^[15]
• Den första villan i Kortedala är inflyttningsklar.^[16]
• Allahelgonakyrkan i Kortedala invigs.^[16]
• Friluftsfrämjandet i Sverige startar mulleskola.^[17]
• Supplementary Convention on the Abolition of Slavery antas av FN.

I och med att flera framgångsrika svenska idrottare är födda under 1956 används ofta begreppet 56:orna om dessa.

• 1 januari – Sergej Avdejev, rysk kosmonaut.
• 3 januari – Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.
• 7 januari – David Caruso, amerikansk skådespelare.
• 12 januari
  • Steffo Törnquist, svensk journalist.
  • Peter Dahlqvist, svensk fotbollsspelare.
• 13 januari – Birgitta Egerbladh, svensk koreograf, kompositör och dansare.
• 15 januari – Mayawati, indisk politiker.
• 17 januari – Carl Kjellgren, svensk skådespelare.
• 21 januari
  • Geena Davis, amerikansk skådespelare.
  • Maria Leissner, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet ^[6].
• 28 januari – Aila Paloniemi, finländsk politiker.
• 31 januari – Johnny Rotten, eg. John Lydon, brittisk musiker, sångare i Sex Pistols.
• 7 februari – Mark St. John, amerikansk gitarrist.
• 8 februari – Kjersti Holmen, norsk skådespelare.
• 9 februari – Agneta Lagercrantz, svensk författare.
• 10 februari – Britt Bohlin, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1988–2008, gruppledare 2001–2008, landshövding i Jämtlands län 2008-.
• 13 februari
  • Liam Brady, irländsk fotbollsspelare (mittfältare).
  • Jay Nixon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2009-.
• 15 februari – Nils Landgren, svensk musiker, trombonist.
• 17 februari – Anna von Rosen, svensk skådespelare.
• 18 februari
  • Thomas Gradin, svensk professionell ishockeyspelare.
  • Ted Gärdestad, svensk artist.
• 21 februari – Charles Boustany, amerikansk republikansk politiker.
• 22 februari
  • Amy Alcott, amerikansk golfspelare.
  • Philip Kerr, brittisk författare.
• 23 februari – Michael Olausson, svensk professor i klinisk transplantationskirurgi.
• 26 februari – Milan Babić, serbisk politiker, dömd krigsförbrytare.
• 28 februari
  • Guy Maddin, kanadensisk manusförfattare och filmregissör.
  • Tommy Remengesau, president på Palau.
• 29 februari
  • Knut Agnred, svensk revyartist och sångare, medlem i Galenskaparna och After Shave.
  • Aileen Wuornos, amerikansk seriemördare.
• 1 mars – Román Rodríguez Rodríguez, regeringschef på Kanarieöarna 1999–2003.
• 2 mars – Eduardo Rodríguez, boliviansk politiker, president från 2005.
• 7 mars – Brian Baird, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 mars – Pia Fredholm, prisebelönt specialpedagog.
• 9 mars – David Willetts, brittisk parlamentsledamot.
• 11 mars – Jari Koskela, finländsk präst och politiker.
• 12 mars – Steve Harris, brittisk musiker, basist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
• 18 mars – Ingemar Stenmark, svensk alpin skidåkare ^[6]. Anders Carell, svensk överste.
• 23 mars – José Manuel Durão Barroso, portugisisk borgerlig politiker, premiärminister 2002–2004.
• 26 mars – Annika Brunsten, svensk skådespelare.
• 27 mars – Thomas Wassberg, svensk längdåkare.
• 3 april – Mick Mars, amerikansk musiker, gitarrist i Mötley Crüe.
• 5 april – Anthony Horowitz, engelsk författare och manusförfattare.
• 6 april – Michele Bachmann, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
• 7 april
  • Annika Billström, svensk socialdemokratisk politiker.
  • Maria Johansson, svensk skådespelare.
• 9 april
  • Sándor Gáspár, ungersk skådespelare.
  • Lennart Östlund, svensk musikproducent.
• 12 april – Andy Garcia, amerikansk skådespelare.
• 13 april – Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
• 16 april – David Brown, amerikansk astronaut.
• 17 april – Anders Tegnell, svensk statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten sedan 2013.
• 18 april
  • Bob Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.
  • Eric Roberts, amerikansk skådespelare.
• 20 april – Beatrice Ask, svensk moderat politiker, skolminister 1991–1994.
• 27 april – Kevin McNally, brittisk skådespelare.
• 30 april – Lars von Trier, dansk regissör.
• 1 maj – Catherine Frot, fransk skådespelare.
• 3 maj – Bernd Förster, tysk fotbollsspelare.
• 4 maj – Ulrike Meyfarth, tysk friidrottare
• 7 maj – Jan Peter Balkenende, nederländsk politiker.
• 9 maj
  • Frank Andersson, svensk brottare.
  • Lars Bergström, svensk ishockeytränare.
• 13 maj
  • Sri Sri Ravi Shankar, indisk guru.
  • Staffan Hellstrand, svensk pop- och rockstjärna.
• 14 maj – Hazel Blears, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 19 maj
  • Oliver Letwin, brittisk konservativ politiker.
  • Kristian Petri, svensk regissör, manusförfattare, författare och kulturjournalist.
• 23 maj
  • Tomas Norström, svensk skådespelare.
  • Erik Granström, svensk författare
• 26 maj – Kay Tinbäck, svensk skådespelare och scenograf.
• 28 maj – Khaled Mashal, ledare för Hamas.
• 29 maj – La Toya Jackson, amerikansk sångerska, bakgrundssångerska i The Jackson 5.
• 2 juni – Stefan Jonsson, svensk bodybuildare och tyngdlyftare.
• 5 juni – Harald Treutiger, svensk journalist och programledare.
• 6 juni
  • Björn Borg, svensk tennisspelare ^[6].
  • Bubbi Morthens, isländsk sångare.
• 9 juni – Patricia Cornwell, amerikansk författare.
• 10 juni – Rolandas Paksas, Litauens president 2003–2004.
• 11 juni – Joe Montana, spelare inom amerikansk fotboll.
• 14 juni
  • King Diamond, dansk heavy metal-sångare.
  • Gianna Nannini, italiensk sångerska.
• 15 juni – Linda Haglund, svensk friidrottare.
• 16 juni
  • Annika Dopping, svensk programledare i TV.
  • Staffan Dopping, svensk programledare i TV och radio.
• 20 juni – Phil English, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009.
• 23 juni – György Kenéz, ungersk vattenpolospelare.
• 25 juni – Boris Trajkovski, president i republiken Makedonien 1999–2004.
• 26 juni – Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare.
• 28 juni – Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.
• 1 juli
  • Ulf Larsson, svensk skådespelare och programledare.
  • Alan Ruck, amerikansk skådespelare.
• 6 juli – Bengt Isaksson, svensk motocrossåkare
• 9 juli
  • Jörgen Düberg, svensk skådespelare.
  • Tom Hanks, amerikansk skådespelare.
  • Marc Almond, brittisk sångare.
• 11 juli – Maria Árnadóttir, svensk skådespelare.
• 12 juli – Didi Petet, indonesisk skådespelare.
• 13 juli – Michael Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
• 15 juli – Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division.
• 18 juli – Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare.
• 24 juli – Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, Floridas 44:e guvernör.
• 27 juli – Lacy Clay, amerikansk demokratisk politiker.
• 31 juli – Michael Biehn, amerikansk skådespelare.
• 3 augusti – Anders Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna och After Shave.
• 6 augusti – Mike McIntyre, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 augusti – Branscombe Richmond, amerikansk skådespelare.
• 11 augusti
• Frieda von Richthofen, tysk friherrinna.
• Dragan Joksović, svensk-jugoslavisk krogägare.
• 13 augusti – René González Sehwerert, kuban, en av Miami Five.
• 15 augusti – Tim Mahoney, amerikansk politiker och affärsman, kongressledamot 2007–2009.
• 18 augusti
  • John Debney, amerikansk filmmusikkompositör.
  • Viveka Eriksson, åländsk politiker (liberal).
• 19 augusti – Adam Arkin, amerikansk skådespelare.
• 20 augusti – Joan Allen, amerikansk skådespelare.
• 21 augusti – Kim Cattrall, brittisk skådespelare.
• 24 augusti – John Culberson, amerikansk republikansk politiker.
• 26 augusti – Maneka Gandhi, indisk politiker.
• 29 augusti – GG Allin, amerikansk punksångare.
• 31 augusti – Masashi Tashiro, japansk televisionsartist.
• 1 september – Kim Jong-Hun, nordkoreansk fotbollsspelare.
• 2 september – Marcus Wallenberg, svensk företagare, vd för Investor AB.
• 4 september – Blackie Lawless, amerikansk musiker, sångare och frontman i W.A.S.P.
• 5 september – Debbie Turner, amerikansk skådespelare, spelade Marta von Trapp i Sound of Music
• 7 september – Diane Warren, amerikansk kompositör.
• 8 september – Stefan "Lill-Lövis" Johansson, svensk racerförare.
• 9 september – Anatolij Artsebarskij, ukrainsk kosmonaut.
• 10 september
  • Rikard Bergqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
  • Pierre Wilkner, svensk skådespelare.
• 11 september – Tony Gilroy, amerikansk manusförfattare och regissör.
• 14 september
  • James Clappison, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
  • Kostas Karamanlis, grekisk politiker.
• 16 september
  • Mickey Rourke, amerikansk skådespelare.
  • David Copperfield, amerikansk illusionist.
• 18 september
  • Tim McInnerny, brittisk skådespelare.
  • Peter Šťastný, slovakisk ishockeyspelare.
• 19 september – Ann Zacharias, svensk skådespelare och regissör.
• 20 september – Thomas Gylling, programledare i radio och TV.
• 23 september
  • Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare.
  • Örjan Sölvell, professor på Handelshögskolan i Stockholm.
• 26 september – Linda Hamilton, amerikansk skådespelare.
• 27 september – Lennart Jähkel, svensk skådespelare.
• 29 september – Sebastian Coe, brittisk friidrottare och konservativ politiker.
• 1 oktober – Andrus Ansip, estnisk politiker, partiledare för Reformpartiet.
• 4 oktober – Vincent V. Severski, polsk författare och underrättelseagent.
• 9 oktober
  • Marina Djuzjeva, rysk skådespelare.
  • John O'Hurley, amerikansk skådespelare.
• 13 oktober – Chris Carter, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 14 oktober – Beth Daniel, amerikansk golfspelare.
• 15 oktober – George Hennard, amerikansk massmördare, dödade 22 på Luby's Cafeteria i Texas.
• 17 oktober – Anne-Lie Rydé, svensk sångerska och skådespelare.
• 18 oktober
  • Martina Navratilova, tjeckisk-amerikansk tennisspelare.
  • Jim Talent, amerikansk republikansk politiker, senator 2002–2007.
• 21 oktober – Carrie Fisher, amerikansk skådespelare och författare.
• 24 oktober – Jeff Merkley, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.
• 27 oktober – Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.
• 28 oktober – Mahmoud Ahmadinejad, iransk politiker, president 2005-2013.
• 29 oktober – Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.
• 4 november
  • Jordan Rudess, amerikansk musiker, har spelat i Dream Theater och Liquid Tension Experiment.
  • James Honeyman-Scott, brittisk musiker.
• 6 november – Marc Dutroux, belgisk seriemördare.
• 7 november – Jonathan Palmer, brittisk racerförare.
• 8 november – Richard Curtis, brittisk komiker, manusförfattare och filmproducent.
• 10 november – Peter Rangmar, svensk skådespelare, medlem av Galenskaparna och After Shave.
• 16 november – Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.
• 19 november – Eileen M. Collins, amerikansk stridspilot och astronaut.
• 20 november – Bo Derek, amerikansk skådespelare.
• 21 november – Terri Welles, amerikansk fotomodell och skådespelare.
• 25 november – Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).
• 27 november – William Fichtner, amerikansk skådespelare.
• 1 december – Sten Fredholm, svensk miljöexpert
• 5 december – Peter Dalle, svensk skådespelare och regissör.
• 6 december – Randy Rhoads, amerikansk gitarrist.
• 8 december – Andrius Kubilius, regeringschef i Litauen 1999–2000.
• 9 december
  • Frank Jarvis Atwood, amerikansk mördare, avrättad 2 september 2003 i Arizona.
  • Tadeusz Kościński, polsk politiker, finansminister 2019-.
  • Jean-Pierre Thiollet, fransk essäist och författare.
• 9 eller 12 december – Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.
• 12 december – Ana Alicia, amerikansk skådespelare.
• 13 december – John Chrispinsson, svensk journalist och TV-programledare.
• 15 december – Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.
• 16 december – Ivana Spagna, italiensk skivproducent och sångerska.
• 19 december – Jens Fink-Jensen, dansk författare, poet, fotograf och kompositör.
• 23 december
  • Dave Murray, gitarrist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
  • Michele Alboreto, italiensk racerförare.
  • Inger Edelfeldt, svensk författare.
• 28 december – Nigel Kennedy, brittisk violinist.
• 30 december – Marty Meehan, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2007.

• 5 januari – Mistinguett, 80, fransk sångerska och dansös.
• 13 januari – Lyonel Feininger, 84, tysk målare och grafiker.
• 24 januari – Alexander Korda, 62, ungersk-brittisk filmregissör och -producent.
• 25 januari – Ivan Bratt, 77, svensk läkare, affärsman och alkoholpolitiker.^[6]
• 27 januari – Erich Kleiber, 65, österrikisk dirigent.
• 31 januari – A. A. Milne, 74, brittisk författare, Nalle Puh.

• 2 februari – Axel Frische, 78, dansk teaterledare, dramatiker och manusförfattare.
• 27 februari – Ganesh V. Mavalankar, 67, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952–1956.
• 28 februari – Harley M. Kilgore, 63, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1956.

• 7 mars – Gustaf Svensson i Tomelilla, 90, svensk veterinär och politiker (liberal).
• 9 mars – Anders de Wahl, 87, svensk skådespelare.^[5]
• 14 mars – Lars Sonck, 85, finländsk arkitekt.
• 17 mars – Irène Joliot-Curie, 58, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.
• 18 mars – Louis Bromfield, 59, amerikansk författare.
• 20 mars – Wilhelm Miklas, 83, österrikisk politiker, Österrikes förbundspresident 1928–1938.
• 21 mars
  • Per Kaufeldt, 53, svensk fotbollsspelare och -tränare.
  • Raymond E. Willis, 80, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941–1947.
• 25 mars – Sam Rydberg, 70, svensk militärmusiker och Sveriges hittills flitigaste kompositör av förbandsmarscher.

• 2 april – Thomas Jefferson Lilly, 77, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
• 13 april – Emil Nolde, 88, tysk expressionistisk målare.
• 29 april – Wilhelm von Leeb, 79, tysk generalfältmarskalk.

• 7 maj – Josef Hoffmann, 85, österrikisk arkitekt.
• 15 maj – Hermann Ludwig Blankenburg, 79, tysk kompositör av marschmusik.
• 23 maj – Gustav Suits, 72, estländsk poet.

• 6 juni – Hiram Bingham, 80, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.
• 8 juni – Marie Laurencin, 72, fransk konstnär.
• 23 juni – Reinhold Glière, 81, rysk kompositör.
• 25 juni – Ernest King, 77, amerikansk amiral.

• 5 juli – Francis J. Myers, 54, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 juli – Ernst von Born, 70, finländsk godsägare, friherre och politiker.
• 8 juli – Mona Mårtenson, 54, svensk skådespelare.
• 16 juli – Olof Winnerstrand, 80, svensk skådespelare.
• 27 juli – Ruth Weijden, 66, svensk skådespelare.
• 29 juli – Eric von Gegerfelt, 89, svensk militär.

• 1 augusti – Ragnar Ring, 74, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.
• 11 augusti – Jackson Pollock, 44, amerikansk målare.
• 13 augusti – Zeth "Zäta" Höglund, 72, svensk vänsterpolitiker, chefredaktör, borgarråd.^[6]
• 14 augusti
  • Bertolt Brecht, 58, tysk poet och dramatiker.
  • Konstantin von Neurath, 83, tysk utrikesminister 1932–1938.
• 16 augusti – Bela Lugosi, 73, ungersk skådespelare.
• 17 augusti – Sven Arefeldt, 47, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).
• 25 augusti – Alfred Kinsey, 62, amerikansk biolog och sexolog.
• 30 augusti – Walter Warzecha, 65, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.

• 6 september – Alex Raymond, 46, amerikansk serietecknare.
• 27 september – Babe Didrikson Zaharias, 45, amerikansk mångsidig idrottare.
• 30 september – Eino Pekkala, 68, finländsk politiker, justitieminister 1946–1948.

• 16 oktober – Jules Rimet, 83, fransk Fifa-president 1921–1954.
• 17 oktober – Elis Ellis, 77, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.
• 23 oktober – Sven Sköld, 57, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.
• 25 oktober – Risto Ryti, 67, finländsk politiker, president 1940–1944.

• 1 november
  • Pietro Badoglio, 85, italiensk politiker och fältmarskalk.
  • Anders Örne, 75, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921–1923.
• 3 november – Jean Metzinger, 73, fransk målare tillhörig Parisskolan.
• 4 november – Art Tatum, 47, amerikansk jazzpianist.
• 9 november – Aino Kallas, 78, finländsk författare.
• 10 november – David Seymour, 44, amerikansk fotograf och fotojournalist.
• 18 november – Sonja Rolén, 60, svensk skådespelare och sångerska.

• 8 december – Jimmie Angel, 57, amerikansk flygare.
• 14 december – Juho Kusti Paasikivi, 86, finländsk politiker, president 1946–1956.
• 20 december – Paul Bonatz, 79, tysk arkitekt.
• 26 november – Tommy Dorsey, 51, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.
• 1 december – Albert Sézary, 75, fransk dermatolog.
• 3 december – Halvor Floden, 72, norsk barnboksförfattare.
• 26 december – Preston Tucker, 53, amerikansk företagare och bildesigner.
• 30 december – Yrjö Jylhä, 53, finländsk poet och översättare.

• Fysik
  • William B Shockley, USA
  • John Bardeen, USA
  • Walter H Brattain, USA
• Kemi
  • Sir Cyril Hinshelwood, Storbritannien
  • Nikolaj Semjonov, Sovjetunionen
• Medicin
  • André F Cournand, USA
  • Werner Forssmann, Västtyskland
  • Dickinson W Richards, USA
• Litteratur – Juan Ramón Jiménez, Spanien
• Fred - Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1956.
  Bilder & media