sv %C3%84ngs%C3%B6 socken

	Ängsö socken; Socken
	Ängsö kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Härad	Yttertjurbo härad
Kommun	Västerås kommun
Bildad	medeltiden
Area	26 kvadratkilometer
Upphov till	Ängsö landskommun; Ängsö församling
Motsvarar	Ängsö distrikt
Tingslag	Västmanlands mellersta domsagas tingslag (1948-01-01–); Siende och Norrbo tingslag (1929-01-01–1947-12-31); Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag (1894-01-01–1928-12-31); Yttertjurbo tingslag (–1893-12-31)
Karta
	Ängsö sockens läge i Västmanlands län. Ängsö sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater	59°31′59″N 16°51′19″Ö / 59.533061111111°N 16.855280555556°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	2338
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Ängsö distrikt
	Redigera Wikidata

Ängsö socken i Västmanland ingick i Yttertjurbo härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Ängsö distrikt.

Socknens areal är 26,23 kvadratkilometer, varav 26,20 land.^[1] År 2000 fanns här 70 invånare.^[2] Ängsö slott med sockenkyrkan Ängsö kyrka ligger i socknen.

Hela socknen utgör ett naturreservat, Ängsö naturreservat.^[3]

Administrativ historik

Ängsö socken har medeltida ursprung. Till socknen överfördes 7 februari 1890 Hallingön från Fogdö socken i Södermanlands län och 1950 Kurön från Teda socken i Uppsala län.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ängsö församling och för de borgerliga frågorna till Ängsö landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Kungsåra socken som 1967 uppgick i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.^[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsåra församling.^[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ängsö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Yttertjurbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Livkompaniet.^[5]

Geografi

Ängsö socken ligger mellan Granfjärden och Oxfjärden och omfattar den större ön Ängsön (19,7 kvadratkilometer) och flera småöar. Socknens öar är bergiga och skogiga men också viss odlingsbygd.^[6]^[1]^[7]

Fornlämningar

Från bronsåldern finns några rösegravar. I övrigt finns från järnåldern lämningar på två gravfält.^[7]^[6]^[8]^[9]

Namnet

Namnet (1272 Engsyo, 1370 Ænxø) kommer från ön och innehåller änge, 'äng' och ö.^[10]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Ängsö socken 1750–1990

År			Folkmängd
1750			457
1760			441
1769			462
1780			461
1790			488
1800			458
1810			513
1820			479
1830			506
1840			505
1850			572
1860			562
1870			580
1880			537
1890			504
1900			502
1910			472
1920			425
1930			361
1940			328
1950			250
1960			130
1970			92
1980			78
1990			72
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Ängsö församling

Referenser

Noter

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ängsö socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Ängsö – mälarlandskap med rik natur och kulturhistoria”. Länsstyrelsen Västmanlands län. http://www.lansstyrelsen.se/Vastmanland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/vasteras/Angso/Pages/index.aspx.
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Ängsö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ängsö socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ängsö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Externa länkar

Arkiv relaterade till Ängsö socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Ängsö socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ängsö socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Ängsö – mälarlandskap med rik natur och kulturhistoria”. Länsstyrelsen Västmanlands län. http://www.lansstyrelsen.se/Vastmanland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/vasteras/Angso/Pages/index.aspx.

[4] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[5] Administrativ historik för Ängsö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-6] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-7] [a b] Nationalencyklopedin

[8] Fornlämningar, Statens historiska museum: Ängsö socken

[9] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ängsö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[10] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

Ängsö socken