Södermanlands län

För andra betydelser av Södermanland och Södermanlands län, se Södermanland (olika betydelser).

Södermanlands län
Län
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Vapen för Södermanlands län tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Landskap	Södermanland Närke Uppland
Region	Region Sörmland
Läge	58°46′16″N 16°52′10″Ö
Residensstad	Nyköping
Area	Rankad 17:e
- Totalt	6 060 km²
Folkmängd	Rankad 9:e
- Totalt	301 748 (2024-09-30) [1]
Befolkningstäthet
- Totalt	49,8 invånare/km²
Inrättat	1634
Landshövding	Beatrice Ask
Länskod	04
Geonames	2676207
Länsbokstav	D
Karta	SCB geodata
Södermanlands läns läge i Sverige. Södermanlands läns läge i Sverige.

Södermanlands län, informellt Sörmlands län, är ett av Sveriges län, beläget i landskapet Södermanland i sydöstra Svealand. Länets residensstad är Nyköping men dess största ort är Eskilstuna. Före 1850 benämndes länet även Nyköpings län, eftersom länet bildades vid länsreformen 1634 utifrån det tidigare Nyköpings län.

Södermanlands läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Historia

Gränsmarkering Södermanlands län–Stockholms län från 1935.

Kommuner i Södermanlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sen dess. Vid kommunreformen på 1970-talet överfördes hela Hölö, Enhörna samt del av Mariefreds stad (Taxinge församling) till Stockholms län.

Länet bildades år 1634.[2] År 1714 bröts östra delen av länet ut och slogs samman till det nybildade Stockholms län.

Geografi

Länet omfattar de västra och södra delarna av landskapet Södermanland. En liten del av Vingåkers kommun tillhör Närke och en liten del av Strängnäs kommun tillhör Uppland.

Styre och politik

Administrativ indelning

Kommuner

Eskilstuna Flen Gnesta

Katrineholm Nyköping Oxelösund

Strängnäs Trosa Vingåker

Politik

Politiska majoriteter i Södermanlands län

Kommuner i Södermanlands län

Region	Politiskt styre							Antal mandat	Källa
Region Sörmland				S+VfP+C				42 av 79	[3]

Kommun	Politiskt styre							Antal mandat	Källa
Eskilstuna				S+M+C				39 av 65	[4]
Flen				S+V+MP				19 av 45 (minoritet)	[5]
Gnesta			S+M					15 av 31 (minoritet)	[6]
Katrineholm			S+M					30 av 51	[7]
Nyköping				S+C+MP				28 av 61 (minoritet)	[8]
Oxelösund			S+V					16 av 31	[9]
Strängnäs			M+S					29 av 55	[10]
Trosa					M+C+L+KD			19 av 35	[11]
Vingåker					S+C+KD+MP			16 av 31	[12]

Befolkning

Demografi

Tätorter

De största tätorterna i länet enligt SCB:

Nr	Tätort	Folkmängd (31 december 2019)[13]
1	Eskilstuna	70 729
2	Nyköping	33 546
3	Katrineholm	24 467
4	Strängnäs	14 372
5	Oxelösund	11 405
6	Torshälla	9 375
7	Trosa	6 821
8	Flen	6 659
9	Gnesta	6 385
10	Skiftinge	5 173

Residensstaden är i fet stil

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Södermanlands län 1970–2015
År			Invånare
1970			248 412
1975			251 913
1980			252 536
1985			249 701
1990			255 636
1995			258 700
2000			256 033
2005			261 895
2010			270 738
2015			283 712
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

År 1800 bodde sju procent av länets befolkning i städerna. År 1900 hade siffran stigit till 17 procent fördelad på sex städer och köpingen Malmköping. År 1969 var 13 procent av länets befolkning bosatt utanför tätorterna.[14]

Kultur

Konstarter

Traditioner

Kultursymboler och viktiga personligheter

Länsvapnet Blasonering: I fält av guld en upprest svart grip med röd beväring, därest sådan skall komma till användning.

Länsstyrelsen har sedan gammalt använt Södermanlands landskapsvapen och detta bruk stadfästes 1940, trots att enheterna inte geografiskt överensstämmer.

Se även

• SVT Nyheter Sörmland – nyhetssajt
• Lista över landshövdingar i Södermanlands län
• Länsstyrelsen i Södermanlands län
• Strängnäs stift

Referenser

1. ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024. 
2. https://sv.wikisource.org/wiki/Regeringsform_1634#23
3. Eskilstuna-Kuriren: "S+VFP+C bildar majoritet i landstinget", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
4. Eskilstuna-Kuriren: "Majoriteten: "Vi fortsätter samarbetet"", 2018-09-10 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
5. ”Rödgrönt minoritetsstyre att vänta i Flen”. Sveriges Television. 23 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/rodgront-minoritetsstyre-att-vanta-i-flen. 
6. Södermanlands Nyheter: "S och M överens – fortsätter styra Gnesta", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
7. SVT Nyheter: "S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm", 2018-09-14, läst 2018-09-26
8. ”Nytt styre klart i Nyköping: Centern går över till de rödgröna”. Sveriges Television. 22 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona. 
9. P4 Sörmland: "S och V fortsätter styra i Oxelösund", 2018-09-21, läst 2018-09-26
10. ”M och S fortsätter sitt samarbete fyra år till”. Strengnäs Tidning. 28 september 2018. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928120128/https://www.ekuriren.se/strangnas/m-och-s-fortsatter-sitt-samarbete-fyra-ar-till/. Läst 28 september 2018. ^[inloggning kan krävas]
11. ”Alliansen i Trosa fortsätter styra kommunen - skolan i fokus”. Sveriges radio. 29 september 2018. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7056083. 
12. Katrineholms-Kuriren: "Nytt politiskt styre väntar i Vingåker – en kvartett partier är överens", 2018-09-24 Arkiverad 25 september 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 2018-09-26
13. ”Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet” (Excel). Statistiska centralbyrån. 24 mars 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/tatorter/pong/tabell-och-diagram/statistiska-tatorter-2018-befolkning-landareal-befolkningstathet-per-tatort/. Läst 25 mars 2020. 
14. Ivar Schnell, Vägvisare genom Södermanland. En studiehandbok i hembygdskunskap. Sörmlands museum. Nyköping 1981, s. 121

Externa länkar

• Länsstyrelsen i Södermanlands län
• Regionfakta – Fakta och perspektiv om Södermanlands län