Ziaur Rahman
Ziaur Rahman (bengali: জিয়াউর রহমান Ziaur Rôhman), född 19 januari 1936 i Bogra, död 30 maj 1981 i Chittagong, var en bangladeshisk militär och politiker, grundare av Bangladeshs Nationalistparti och Bangladeshs president 1977-1981.[5][6] I folkmun är han även kallad Zia. Rahman kom i det politiska rampljuset efter militärkuppen i august 1975 då Mujibur Rahman dödades.[5] Han utsågs till arméstabschef av den nye presidenten Khundaqar Mushtaq Ahmed och fick ytterligare inflytande under president Abu Sadat Mohammad Sayem. När Sayem av hälsoskäl avgick från presidentposten i april 1977 var Rahman den uppenbara efterträdaren. Han utlovade reformer och en återgång till demokratiska val, men ett kuppförsök i november 1977 ledde till förseningar i de planerade reformerna. Ett presidentval genomfördes 1978, som Rahman vann, och 1979 genomfördes parlamentsval. Under hans tid som president förbättrades relationerna till Pakistan, men relationen till Indien fortsatte att vara spänd. I maj 1981 dödades Rahman i ett kuppförsök lett av generalmajor Mohammad Abdul Manzoor.[5] Han efterträddes som president av Abdus Sattar. Hans änka Begum Khaleda Zia har varit Bangladeshs premiärminister tre gånger. Källor
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia