Walther Darré
Walther Darré, född den 14 juli 1895 i Belgrano, Buenos Aires, död den 5 september 1953 i München, var en tysk agronom, nationalsocialistisk politiker och SS-Obergruppenführer. Han var tysk jordbruksminister 1933–1942 och chef för Centralbyrån för ras och bosättning (RuSHA) 1931–1938. BiografiWalther Darré var son till den tyske köpmannen Richard Oscar Darré (1854–1929) och dennes svensk-tyska hustru Emilia Berta Eleonore, född Lagergren (1872–1936). Darré anmälde sig som krigsfrivillig och stred i första världskriget. Efter slaget vid Somme år 1916 dekorerades han med Järnkorset av andra klassen.[1] Darré utbildade sig till agronom och anslöt sig jordbruksföreningen Artamanerna (Bund Artam) inom völkisch-rörelsen. Artamanerna fann stor inspiration i ruralismen inom idéströmningen Blut und Boden. Darré kom under andra hälften av 1920-talet att verka vid de preussiska och tyska jordbruksministerierna. Han blev 1930 medlem i NSDAP och avancerade snabbt till chef för partiets Agrarpolitischer Apparat, jordbruksbyrån, och senare till chef för Centralbyrån för ras och bosättning. I samband med Adolf Hitlers maktövertagande i januari 1933 utnämndes Darré till Reichsbauernführer (Riksbondeledare) och jordbruksminister. I egenskap av Riksbondeledare var Darré även ledare för Reichsnährstand (Riksnäringsståndet).[2] Som försörjningsminister hade han år 1942 spelat ut sin roll och avskedades från regeringen. Vid Ministerierättegången i Nürnberg 1948–1949 dömdes Darré till sju års fängelse, men frisläpptes redan 1950.[3] Ideolog och politikerDarré var den främste företrädaren för Blut und Boden, blod- och jordideologin, som han sammanfattade i sina böcker, bland annat Das Bauerntum als Lebensquell der Nordischen Rasse, Bondeståndet som den nordiska rasens livskälla, där bondeståndet beskrivs som "huvudbäraren av den folkliga arvshälsan, folkets föryngringskälla, ryggraden av dess värnkraft". I Neuadel aus Blut und Boden, Nyadel av blod och jord, skisserar Darré ett elitistiskt och hierarkiskt samhälle styrt av en ny adel utmärkt av "rasligt och arvsfriskt bra blod", ett samhälle där var och en skulle klassificeras efter sina rasegenskaper, där kvinnans plats skulle vara i hemmet och där staten skulle avgöra varje individs rätt att gifta sig och alstra avkomma. I egenskap av jordbruksminister tillkännagav Darré år 1934:
Hitler insåg tidigt betydelsen av Darrés idéer för NSDAP som från början definierade sig som ett arbetarparti och hade försummat bönderna och jordbrukspolitiken. Under Darrés inflytande dämpade partiet den socialistiska retoriken och utvecklades i en bondevänlig riktning. Som jordbruksminister införde Darré skattelättnader för bönder och lagstiftade om så kallade riksarvsgårdar, en lag som förvandlade jordbruk över en viss areal till ett slags fideikommiss. Som chef för Centralbyrån för ras och bosättning, var Darré Heinrich Himmlers rasexpert och ansvarig för den ideologiska skolningen av SS, men hans stränga äktenskapsregler väckte missnöje bland SS och han befriades tidigt från detta uppdrag. Efter avskedandet från ministerposten år 1942 var hans huvuduppgift att kolonisera de erövrade områdena i öst med tyska bönder.[5] Skrifter i urval
Utmärkelser
ReferenserNoter
Webbkällor
Tryckta källor
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia