Gravplattan för Thidericus de Rintelen i Kreuzkirche är den äldsta bevarade i staden Hannover
von Renteln är en balttyskfriherrligadelsätt med rötter i Hannover redan under 1200-talet. Denna familj tillhörde även det senmedeltida patriciatet i Hansastaden Lübeck under namnet von Rentelen och var en del av de ansedda familjerna inom Zirkelgesellschaft. Från Lübeck spred sig familjen vidare och blev det äldsta kända stadsätten i Reval (nuvarande Tallinn) i Estland, där de senare blev en del av ridderskapet.
Historia
I ett länsregister från år 1304 omnämns de tre bröderna Adolfus, Thidericus (även känd som Dietrich) och Hermannus de Rintelen som ägare till tre gårdar i byn Ihme-Roloven strax utanför Hannover. Dokumenten i Hannovers stadshistoriska arkiv bekräftar Adolfus närvaro redan år 1297, medan Hermannus först dokumenteras år 1299.[1]
Dietrich von Rintelen, som tjänade både som rådsherre och stadshövding, utmärker sig som den mest framträdande bland bröderna. Efter Dietrichs död överlämnade hans änka, Gertrud, tillsammans med deras två söner, Johannes och Adolf, en årlig inkomst från en äng nära Ricklingen till Sankt Nikolai sjukhus den 10 augusti 1329.[1]
Ytterligare dokumentation avser ett beslut från Hannovers stadsråd den 7 januari 1369, angående en tvist som bröderna Johann och Dietrich von Rinteln hade fört fram i Danzig mot en viss Friedrich Lange.[1]
Familjen von Rinteln, även känd under namnvariationen von Rintelen, fortsätter att nämnas i Hannovers borgarböcker, "Liber burgensium", fram till omkring år 1500.[1]
Under 1300-talet återvände familjen till Lübeck från Östersjöregionen, representerade av Henning von Rentelen, ursprungligen från Riga. Hans son, även han kallad Henning von Rentelen, valdes till borgmästare i Lübeck och blev medlem i den ansedda Zirkelgesellschaft. Familjen von Rentelen är flerfaldigt representerad bland Lübecks rådsherrar ända in i 1500-talet. Deras familjegrav finns i Maria-Magdalena kyrkan i Lübeck, där Henning von Rentelen donerade både Katharina-altaret vid korets södra sida och ett korfönster ovanför detta[2]. Ingen särskild kapell nämns dock, men altaruppsatsen uppges ha innehållit fem helgonstatyer.[3]
På 1780-talet tilldelades Eberhard von Renteln, en rysk kapten baserad i Tuula, det ärftliga ryska adelskapet. År 1786 registrerades hans änka, Anna von Renteln född von Rehbinder, i adelsboken för guvernementet Estland, vilket visar på familjens fortsatta höga status och inflytande även utanför Tyskland.
Woldemar Georg von Renteln (1854–1909), läkare, godsägare i Prääma
Karl Georg Arnold von Renteln (1892–), godsägare i Prääma
Georg Voldemar Evert von Renteln (1893–1947 i Novosibirsk), ägare av Prääma gods, rysk militär, officer i Baltiska bataljonen, befälhavare för det 8:e kosackkavalleriregementet
Konstantin von Renteln (1868–1937[5]), godsägare i Tärivere
Oswald von Renteln (1914-1997), nationalekonom
Wolfgang von Renteln-Kruse (1952-), professor i geriatrik och gerontologi
Ämbetssigill för Michael von Rentelen som titulärbiskop, 1472, innehållande också en ros, mellan ett par vingar
Vapensköldar för familjer som tillhör Zirkelgesellschaften (1703)
Ludwig Adam Alexander von Renteln
Litteratur
Wilhelm Brehmer: Verzeichnis der Mitglieder der Zirkelkompagnie nebst Angaben über ihre persönlichen Verhältnisse. In: Zeitschrift des Vereins für Lübeckische Geschichte und Altertumskunde. 5, 1888, S. 393–454 (Digitalisat).
Sonja Dünnebeil: Die Lübecker Zirkel-Gesellschaft. Formen der Selbstdarstellung einer städtischen Oberschicht (Veröffentlichungen zur Geschichte der Hansestadt Lübeck, hg. vom Archiv der Hansestadt, Reihe B, Band 27). Schmidt-Römhild, Lübeck 1996, ISBN 3-7950-0465-9.
Sabine Wehking: Die Inschriften der Stadt Hannover, in der Reihe Die deutschen Inschriften, hrsg. von den Akademien der Wissenschaften in Düsseldorf, Göttingen, Heidelberg, Mainz, München und der Österreichischen Akademie der Wissenschaften in Wien, Göttinger Reihe, Reichert, Wiesbaden 1993, ISBN 3-88226-551-5, Nr. 2, S. 3f., Nr. 3, S. 4f.
Helmut Zimmermann: Hannoversche Porträts. Lebensbilder aus sieben Jahrhunderten, illustriert von Rainer Ossi Osswald, Harenberg, Hannover 1983, S. 1f.
^ [abcd] Klaus Mlynek: Rintel(en), von (se Litteratur)
^Siehe dazu Antje Grewolls: Die Kapellen der norddeutschen Kirchen im Mittelalter: Architektur und Funktion. Kiel: Ludwig 1999, [[Spezial:ISBN-Suche/3980548031|ISBN 3-9805480-3-1]], S. 228, siehe auch BuK IV (Lit.), S. 217
^Maria flankiert von den Aposteln Philippus und Jakobus sowie Katharina und Dorothea (BUK IV, S. 217). Es ist nicht erhalten bzw. kunsthistorisch noch nicht identifiziert
