sv Vitbukig tr%C3%A4dskata

	Vitbukig trädskata; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Kråkfåglar; Corvidae
Släkte	Dendrocitta
Art	Vitbukig trädskata; D. leucogastra
Vetenskapligt namn
	§ Dendrocitta leucogastra
Auktor	Gould, 1833
Utbredning
Synonymer
	Vitbukad trädskata

Vitbukig trädskata^[2] (Dendrocitta leucogastra) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende

Vitbukig trädskata är en stor (45 cm) och omisskännlig trädskata med mycket vitt i fjäderdräkten. Den långa stjärten är kraftigt avsmalnad med mittersta stjärtpennorna något bredare mot spetsen. Näbben är relativt kraftig.^[4]

Fjäderdräkten är svart på nacke och strupe, liksom på vingarna utom en vit handbasfläck. Nacken, övergumpen och resten av undersidan är vit, medan manteln är brun. Stjärten är grå med ordentligt svart på spetsen.^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i låglänta områden i sydvästra Indien (Västra Ghats).^[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Vitbukig trädskata förekommer i fuktiga städesgröna skogar, både i ursprunglig skog och i gamla partier inom i övrigt unga skogar. Den undviker gärna människan, men kan ses i kardemummaodlingar, övergivna gummiplantage och i stora träd intill vägar. Den hittas i lägre liggande bergstrakter ända upp till trädgränsen. Arten häckar enstaka, med ägg noterade i bon mellan mars och april. Fågeln livnär sig mestadels på ryggradslösa djur som ödlor och även gnagare, men kan också ta nektar från blommor, frukt och frön.^[1] '

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Den beskrivs som lokalt rätt vanlig, framför allt i tropiska städsegröna skogar.^[6]

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2020 Dendrocitta leucogastra . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ Madge, S. (2019). White-bellied Treepie (Dendrocitta leucogastra). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60747 5 oktober 2019).
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Madge, S.; Burn, H. 1993. Crows and jays: a guide to the crows, jays and magpies of the world. Helm Information, Robertsbridge, U.K.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör vitbukig trädskata.
Bilder & media
Wikispecies har information om Dendrocitta leucogastra.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2020 Dendrocitta leucogastra . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[Madge-4] Madge, S. (2019). White-bellied Treepie (Dendrocitta leucogastra). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60747 5 oktober 2019).

[Indian-5] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[6] Madge, S.; Burn, H. 1993. Crows and jays: a guide to the crows, jays and magpies of the world. Helm Information, Robertsbridge, U.K.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]