Vinterguadalupestormsvala är en medelstor stormsvala, ungefär 18 centimeter i kroppslängd. Den har relativt långa trubbspetsade vingar och en medellång kluven stjärt. Kroppsfärgen är mörkt sotbrun som på avstånd ser ut som svart. Övergumpen är vit och U-formad, i mitten ett mörkare diffust område. Näbb, ben och fötter är svarta och fötterna sticker inte utanför stjärten i flykten.[4]
Utbredning
Vinterguadalupestormsvala häckar vintertid på skär utanför Guadalupeön utanför västra Mexiko.[5] Utbredningsområdet utanför häckningstid är dåligt känt men sprider sig tydligen i östra Stilla havet, åtminstone så långt som till Galápagosöarna.[6]
Systematik
Ursprungligen beskrevs arten som en underart till klykstjärtad stormsvala (Hydrobates leucorhous),[7] på basis av fysiologi, morfologi och läte, skild från sommarguadalupestormsvala som häckar på samma ö sommartid, medan vinterguadalupestormsvala häckar vintertid.[8] Numera urskiljs den oftast som egen art, bland annat baserat på skillnader i läten.
Släktestillhörighet
Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.[9][10][11][12] Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.[1][5][3]
Levnadssätt
Fågeln tillbringar mycket tid på öppet hav där dess beteende troligen liknar klykstjärtad stormsvala. Under häckningssäsongen ses den i farvatten utanför Baja California. Vid häckningskolonin är arten nattlevnade. Den häckar i klippskrevor och bohålor.[4]
Status
Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar med tanke på att den endast häckar på tre små öar. Världspopulationen uppskattas till mellan 2 500 och 10 000 vuxna individer.[1]
Namn
Det vetenskapliga artnamnet cheimnonestes syftar på att arten häckar på vintern. Den har även kallats ainleystormsvala efter ornitologen David Ainley som först beskrev taxonet.
^ [ab] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
^Crossin, R. S. (1974). The Storm Petrels (Hydrobatidae). In Pelagic Studies of Seabirds in the Central and Eastern Pacific Ocean (W. B. King, Editor), Smithsonian Contributions to Zoology Number 158, Smithsonian Institution Press, Washington, D. C. pp. 154-203