Villa Wahlman är en villa på 163 kvadratmeter i Ronneby vid en hörntomt av Övre Brunnsvägen 17 och Sveagatan 12 i kvarteret Ärlan 12.[1] Den är ritad av arkitektenLars Israel Wahlman, först som en skiss den 26 april 1906 och därefter med fullständiga ritningar i maj samma år.[2][3] Beställare av denna ritning och förste ägare till villan var trafikchefen Carl Haqvin Fogelberg vid Blekinge kustbana med kontor i Ronneby.[4] Villan är troligen uppförd år 1907.
Området mellan Brunnsblekan i söder och trakten kring Glasbacken nära stadens centrum i norr hade i början av 1900-talet fått sammanhängande villabebyggelse längs hela Nedre Brunnsvägen. Högre upp mot bergsryggen i väster hade Övre Brunnsvägen blivit tillfartsväg mot Ronneby brunn.[5]
I Ronneby byggnadsarkiv finns en beskrivning från 1986 av villan: "Enfamiljsvilla med hög takresning, stående panel, hörnentré, inbyggd, smårutiga tätt ihopsittande fönsterrutor, ändringsritningar 1953, 6 rum, kök och bad. – Brun stående panel, tegeltak, gråstensgrund."[6]
Villan på Övre Brunnsvägen 17 i Ronneby sedd från väster mot Sveagatan.
Från 1912 ägdes villan under två år av länsjägmästareFrank af Petersens (1877–1944).[6] De som bosatte sig i den nya villan var Frank af Petersens med hustru Greta och deras barn.[4]
Ny ägare från 1914 blev Ronneby församling. Då blev villan bostad för församlingens organistmusikdirektörenSimon Laurentius Sandhagen (1887–1927).[6] Han var församlingens organist i fem år, från 1913 till 1918, därefter kantor i Luleå domkyrka. Sandhagen efterträddes i tjänsten och i bostaden av musikdirektör Ernfrid Bjuring (1896–1980), som var organist i församlingen i 44 år från 1918 till 1962. Familjen Bjuring bodde kvar i villan till 1944.[6] Musikdirektör Ernfrid Bjuring bildade 1919 Ronneby kyrkokör och en stor del av denna anslöt sig till Ronneby Musiksällskap.[7]
Villan på Övre Brunnsvägen är ett gott exempel på Lars Israel Wahlmans stil, att rita villor och egnahem under denna tidsperiod. År 1902 skrev han en artikel i Ord och Bild med rubriken "En gård och dess trevnad". I sin födelseort Hedemora lät han 1901 uppföra två villor – "Trefnan" för sina föräldrar och "Trotzgården" för en nära vän till familjen.[8] I Stocksund byggdes 1904–06 "Villa Tallom" för hans egen familj.
Gunnar Asplund kom redan under sin praktiktjänstgöring vid Wahlmans arkitektbyrå, att medverka i arbetet med ritningen till villan för Övre Brunnsvägen 17.[9][4]
Övre Brunnsvägen 21
Asplundvillan, är belägen på Övre Brunnsvägen 21, Kvarteret Ärlan 10, i Ronneby. Villan ritades av Gunnar Asplund för överbanmästare Edvard Johansson, som tjänstgjorde vid Blekinge Kustbana. Uppdraget förmedlades av Wahlmans arkitektbyrå där Asplund hade praktiserat under sin studietid.[9] Villan var nybyggd 1909 och är på 127 kvm boyta. Tomten är numera på 676 kvm efter en tomtmätning 1939.[10]
^Uppgifter från Lantmäteriet i form av pdf-dokument avseende fastigheten Kv Ärlan 10, Ronneby kommun. Läst 29 september 2023.
^Nolin, Catharina (2008). En svensk lustgårdskonst : Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt. Stockholm: Signum. sid. 108. Libris11284172. ISBN 9789187896927
^ [abc] Tidskriften Arkitektur, Nr.2 årgång 2014, Arkitektur förlag AB. s. 82-89.
^Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 60. Libris9751120. ISBN 91-975092-1-3
^Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 63. Libris1178772
^Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. sid. 356-361. Libris7634261. ISBN 9173243221
^ [ab] Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris7792377. ISBN 91-970757-8-7
Uppgifter från Lantmäteriet i form av pdf-dokument avseende fastigheten Kv Ärlan 10, Ronneby kommun. Läst 29 september 2023.
Tryckta källor
Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 189, 219. Libris7792377. ISBN 91-970757-8-7
Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. sid. 356-361. Libris7634261. ISBN 9173243221
Essä av Eva Eriksson, Nr.2 årgång 2014, Tidskriften Arkitektur, Arkitektur förlag AB, s. 82-89.
Nolin, Catharina (2008). En svensk lustgårdskonst : Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt. Stockholm: Signum. sid. 108. Libris11284172. ISBN 9789187896927
Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 63. Libris1178772
Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. sid. 60. Libris9751120. ISBN 91-975092-1-3
Vidare läsning
Drömmen om det goda hemmet : förr och nu i arbetarbyn på Tjolöholms slott. Fjärås: Stiftelsen Tjolöholm. 2014. Libris17195556. ISBN 9789163758270
Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. sid. 30, 206, 299, 301f, 325, 343, 356ff, 360, 365, 372, 376, 378, 388f. Libris7634261. ISBN 9173243221
Eriksson, Eva (2000). Mellan tradition och modernitet: arkitektur och arkitekturdebatt 1900-1930. Stockholm: Ordfront. sid. 41, 183, 186, 192-193, 213, 233-236, 238, 240, 247, 326, 380. Libris7634658. ISBN 9173248177
Haag, Carina (2005). Trotzgården: ett villaideal år 1901. Falun: Högskolan Dalarna. Libris19916846
Lars Israel Wahlmans Hedemora. Hedemora: Hantverk och design i Hedemora. 201?. Libris20832640
Knutsson, Johan; Segemark Peter (2013). Allkonstnär i "hemtrefnadens" tid : Lars Israel Wahlman som möbel- och inredningsarkitekt 1894-1917. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris14676541. ISBN 9789171085610
Knutsson, Johan; Segemark Peter (2016). Hantverkare i "hemtrefnadens" tid : kretsen kring Lars Israel Wahlman 1895-1925. Stockholm: Nordiska museets förlag. Libris19434285. ISBN 9789171085818
Lillman, Elisabeth; Camitz Sten-Göran (1995). Furor äro individer L I Wahlman. Stockholm: SG Camitz. Libris2148981
Mårtelius, Johan (2001). ”Arkitektritade timmerhus kring förra sekelskiftet”. Timmerhuskultur - en tusenårig byggnadstradition (2001): sid. 68-79.Libris9161513
Svensson, Björn O. (2000). I med- och motgång: Ronneby under ett årtusende. Ronneby: Studieförb. Vuxenskolan. Libris8237503
Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby: en vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris9751120. ISBN 91-975092-1-3