sv Vetenskaps%C3%A5ret 1825

	Vetenskapsåret 1825
	1824 · 1825 · 1826
Humaniora och kultur
	Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
	Krig
Teknik och vetenskap
	Vetenskap

Händelser

27 september - Järnvägen mellan Stockton och Darlington invigs.
Pierre-Simon Laplace publicerar Mecanique Celeste, en studie över gravitationen, solsystemets stabilitet, tidvattnet, dagjämningarnas rörelse, månens libration och Saturnus ringar.
Michael Faraday lyckas isolera bensen.
Hans Christian Ørsted utvinner aluminium.
Augustin Louis Cauchy lägger fram Cauchys integralsats. Han inför också teorin om residy i komplex analys.
Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet och Adrien-Marie Legendre bevisar Fermats stora sats för n = 5.
André-Marie Ampère upptäcker Stokes sats.
Georges Cuvier framlägger katastrofteorin som förklaring för utdöendet av stora grupper av djur.
Étienne Geoffroy Saint-Hilaire identifierar Cuviers fossila "krokodil" som en teleosaurus.

Okänt datum - G. Poulett Scrope publicerar Considerations on Volcanoes, det första systematiska verket inom vulkanologi.^[1]

Copleymedaljen
- François Arago, fransk astronom och fysiker
- Peter Barlow, brittisk matematiker

6 oktober - Bernard Germain de Lacépède (född 1756), fransk biolog.
Maria Angela Ardinghelli (född 1730), italiensk översättare, matematiker och fysiker.

^ ”Scrope, George Julius Poulett”. Encyclopædia Britannica Online. 2008. http://www.britannica.com/eb/article-9066399. Läst 26 januari 2008.
^ Gwei-Djen, Lu; Needham, Joseph (1980). Celestial Lancets: a history and rationale of acupuncture and moxa. Cambridge University Press. sid. 295–7. ISBN 0-521-21513-7