V1079 Tauri

V1079 Tauri
Observationsdata Epok: J2000.0
Stjärnbild	Oxen
Rektascension	04^t 39^m 17,796^s[1]
Deklination	+22° 21′ 03,48 ″[1]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+11,91[2]
Stjärntyp
Spektraltyp	K5 V[2]
Variabeltyp	T-Tauri-variabel[1]
Astrometri
Radialhastighet (${\displaystyle R_{v}}$)	+17,65 ± 0,03[3] km/s
Egenrörelse (µ)	RA: +10,572[4] mas/år Dek.: -17,527[4] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	6,3619 ± 0,0264[4]
Avstånd	513 ± 2 lå (157,2 ± 0,7 pc)
Detaljer
Massa	0,97 ± 0,03[2] M☉
Radie	1,2[5] R☉
Luminositet	1,22[6] L☉
Temperatur	4 730[5] K
Ålder	2[2] miljoner år
Andra beteckningar
TYC 1278-193-1, AKARI-IRC-V1, J0439178+222103, GSC 01278-00193, IRAS 04363+2215, IRAS F04363+2215, 2MASS J04391779+2221034, UCAC2 39617972, V1079 Tauri, WDS J04393+2221A, WDS J04393+2221Aa, WISE J043917.79+222103.3, WISE J043917.80+222103.3, Gaia DR3 144936836795636864, Gaia DR2 144936836795636864[3][1]

V1079 Tauri eller LkCa 15, är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen. Den har en skenbar magnitud av ca 11,9[4] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 6,36 mas,[6] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 513 ljusår (157 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 18 km/s.[3]

Egenskaper

V1079 Tauri är en orange till gul stjärna i huvudserien av spektralklass K5 V.[5] Den har en massa som är lika med ca 0,97[2] solmassa, en radie som är ca 1,2[5] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 1,2 gånger solen[6] vid en effektiv temperatur av ca 4 700 K.[5] Stjärnan är en T Tauri-stjärna i Oxens molekylmoln. Denna typ av stjärnor är relativt unga stjärnor från före huvudserien som visar oregelbundna variationer i ljusstyrka.[7]

Ljuskurva för V1079 Tauri, plottad från Alencar et al. (2018).[8]

Planetsystem

Protoplanetarisk skiva kring LkCa 15.

V1079 Tauri är omgiven av en protoplanetarisk skiva, typisk för många T Tauri-stjärnor,[7] som har en massa av cirka 55 jupitermassor,[9] och består av tre stora bälten (komponenter).[5] Små förändringar i den observerade ljusstyrkan hos skivan kan bero på en planetarisk följeslagare. Stjärnan troddes ha ett protoplanetärt objekt eller exoplanet som kretsar runt den, känd som LkCa 15 b[10][11] Detta namn härrör från en äldre undersökning.[12] Senare misstänktes förekomsten av upp till tre planeter. Planeternas existens vederlades 2019 när bildbehandling med högre upplösning blev tillgänglig.[5] Den protoplanetära skivans tre komponenter breder ut sig på ett avstånd av 0,12-3 AE, 20-40 AE och 55-160 AE från stjärnan och har en lutning av ca 50° mot ekvatorialplanet.[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, LkCa 15, 13 augusti 2023.

Noter

1. ^ [ ] "EM* LkCa 15". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg.
2. ^ [ ] "Notes on LKCA 15 b". Hämtad 26 december 2016.
3. ^ [ ] EM* LkCa 15 (unistra.fr). Hämtad 2023-11-30.
4. ^ [ ] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
5. ^ [ ] Currie, Thayne; et al. (2019), "No Clear, Direct Evidence for Multiple Protoplanets Orbiting Lk Ca 15: Lk Ca 15 BCD are Likely Inner Disk Signals", The Astrophysical Journal, 877 (1): L3, arXiv:1905.04322, Bibcode:2019ApJ...877L...3C, doi:10.3847/2041-8213/ab1b42, S2CID 152282903
6. ^ [ ] Thalmann, C.; Mulders, G. D.; Hodapp, K.; Janson, M.; Grady, C. A.; Min, M.; De Juan Ovelar, M.; Carson, J.; Brandt, T.; Bonnefoy, M.; McElwain, M. W.; Leisenring, J.; Dominik, C.; Henning, T.; Tamura, M. (2014). "The architecture of the Lk Ca 15 transitional disk revealed by high-contrast imaging". Astronomy & Astrophysics. 566: A51. arXiv:1402.1766. Bibcode:2014A&A...566A..51T. doi:10.1051/0004-6361/201322915. S2CID 34485844.
7. ^ [ ] "Encyclopedia of Science: T Tauri star". Archived from the original on 27 January 2021. Hämtad 17 januari 2017.
8. Alencar, S. H. P.; Bouvier, J.; Donati, J.-F.; Alecian, E.; Folsom, C. P.; Grankin, K.; Hussain, G. A. J.; Hill, C.; Cody, A.-M.; Carmona, A.; Dougados, C.; Gregory, S. G.; Herczeg, G.; Ménard, F.; Moutou, C.; Malo, L.; Takami, M.; collaboration, MaTYSSE (December 2018). "Inner disk structure of the classical T Tauri star LkCa 15". Astronomy and Astrophysics. 620: A195. arXiv:1811.04806. Bibcode:2018A&A...620A.195A. doi:10.1051/0004-6361/201834263.
9. Andrews, Sean M.; Williams, Jonathan P. (2005). "Circumstellar Dust Disks in Taurus‐Auriga: The Submillimeter Perspective". The Astrophysical Journal. 631 (2): 1134–1160. arXiv:astro-ph/0506187. Bibcode:2005ApJ...631.1134A. doi:10.1086/432712. S2CID 17583379.
10. Kraus, Adam L.; Ireland, Michael J. (2012). "LkCa 15: A Young Exoplanet Caught at Formation?". The Astrophysical Journal. 745 (1): 5. arXiv:1110.3808. Bibcode:2012ApJ...745....5K. doi:10.1088/0004-637x/745/1/5. S2CID 73598684.
11. Sallum, S.; Follette, K. B.; Eisner, J. A.; Close, L. M.; Hinz, P.; Kratter, K.; Males, J.; Skemer, A.; MacIntosh, B.; Tuthill, P.; Bailey, V.; Defrère, D.; Morzinski, K.; Rodigas, T.; Spalding, E.; Vaz, A.; Weinberger, A. J. (2015). "Accreting protoplanets in the Lk Ca 15 transition disk". Nature. 527 (7578): 342–4. arXiv:1511.07456. Bibcode:2015Natur.527..342S. doi:10.1038/nature15761. PMID 26581290. S2CID 916170.
12. Herbig, G. H.; Vrba, F. J.; Rydgren, A. E. (1986). "A spectroscopic survey of the Taurus-Auriga dark clouds for pre-main-sequence stars having CA II H, K emission". The Astronomical Journal. 91: 575. Bibcode:1986AJ.....91..575H. doi:10.1086/114039.