Topografin karaktäriseras av sprickdalslandskapet med skog på höjderna och älvar i dalstråken. Dessa naturresurser har traditionellt utgjort basen för näringslivet. Senare har dock förutsättningarna ändrats och kommunen är numer en utpendlingskommun, givet närheten till Umeå kommun.
Sedan kommunen fick sin nuvarande form 1983 har folkmängden ökat med omkring 10 procent fram till år 2020. Kommunen har haft växlande koalitionsstyren.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Vännäs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vännäs köping och Vännäs landskommun. 1974 införlivades Bjurholms kommun i Vännäs kommun vars område sedan bröts ut igen år 1983 då Bjurholms kommun återbildades.[6]
Sprickdalslandskapet som utgör terrängen domineras av breda dalstråk kring Umeälven och Vindelälven samt älvarnas biflöden. Höjderna, som består av urberg, är klädda med barrskog. Dalgångarna består odlade området med stora jorddjup. Vattendragen har, som en följd av landhöjningen, skurit sig ner i marken vilket bildat höga erosionsbranter. Den oreglerad Vindelälven drabbas periodvis av översvämningar vilket bildat stränder med rikt varierad växtlighet.[9]
Centralorten är i fet stil. Totalt bodde 69,3 procent av kommunens befolkning i de två tätorterna Vännäs och Vännäsby år 2015.
Styre och politik
Styre
Under mandatperioden 2014 till 2018 styrde de rödgröna i en majoritetskoalition. Efter valet 2018 tappade dock koalitionen sin majoritet. I syfte att undvika att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll under mandatperioden 2018 till 2022 bildades en regnbågskoalition med de rödgröna och Moderaterna.[12] Koalitionen fortsatte att styra efter valet 2022, men då utan Miljöpartiet.[13]
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Centerpartiet och Moderaterna, medan Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[15]
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Internationella relationer
Politiken har pekat ut vikten av internationella relationer som en del av en globaliserad värld och konstaterat att "allt internationellt arbete bygger i grunden på upparbetade personliga kontakter och är ett mycket långsiktigt arbete". Som en del av detta har kommunen tre vänortsavtal vilka inledningsvis handlade om att bygga relationer och att lära känna varandras kulturer. Senare har relationen med vänorterna ändrats och handlar mer om affärskontakter, idéutbyten och skolsamverkan.[28]
I slutet på 1980-talet tecknades ett vänortsavtal med Hemnes i Norge och 1998 undertecknade Vännäs kommun ett samverkansavtal med en kommun i norra Italien – Cameri. Detta avtal övergick till ett vänortsavtal som undertecknades 2003. Den tredje vänorten är Isokyrö i Finland. Därtill har kommunen en annan typ av samarbete med Prokuplje i Serbien.[28]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Skogen och vattnet är kommunens naturresurser, dessa utgör också basen för det lokala näringslivet. Traditionellt har träindustrin varit en viktig del av näringslivet och bland företag inom branschen märks i början av 2020-talet Vännäs Dörr. I kommunen finns också kraftbolag samt de tågrelaterade företagen Green Cargo och Euromint Rail. Handeln har över tid vuxit och blivit allt viktigare. Kommunen utgör den enskilt största arbetsgivaren, men en stor del av de förvärvsarbetande invånarna pendlar till Umeå kommun.[9]
Vännäsgalan, den lokala näringslivsgalan, syftar till att "inspirera, samt hylla och uppmärksamma företag, entreprenörer och ambassadörer i Vännäs". Galan arrangeras av Vännäs kommun och Företagarna Vännäs och vid varje gala delas följande priser ut: Årets företagare, Vännäs kommuns näringslivspris, Årets Vännäsambassadör samt Västerbottningens mediepris.[29]
Infrastruktur
Transporter
Från öst kommer Europaväg 12 (Blå vägen) in i kommunen och vidare till grannkommunen i norr. Kommunen genomkorsas från öst till väst av riksväg 92. Tvärbanan Umeå–Vännäs linjen och Stockholm–Boden möts i centralorten.[9]
Utbildning
I kommunen fanns tre kommunala grundskolor och en fristående grundskola år 2022.[30]Liljaskolan är kommunens gymnasieskola och där bedrivs även vuxenutbildning. År 2022 studerade totalt 750 elever, varav 150 var vuxna, på skolan. Gymnasieeleverna var inflyttade från ett 40-tal kommuner och studerade med elever från hela Norden.[31] På Liljaskolan bedrivs även Yrkeshögskola.[32]
Befolkningsutvecklingen i Vännäs kommun 1970–2020[33]
År
Folkmängd
1970
8 166
1975
7 870
1980
8 093
1985
8 117
1990
8 410
1995
8 780
2000
8 532
2005
8 412
2010
8 414
2015
8 593
2020
8 997
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. I uppgifterna ingår inte invånarantalet för Bjurholms kommun, som var del av Vännäs kommun 1974-1982.
Befolkningstäthet
Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 16,6 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[34]
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 728, eller 8,37 procent av befolkningen (hela befolkningen: 8 695 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 341, eller 4,02 procent av befolkningen (hela befolkningen: 8 479 den 31 december 2002).[35]
Bakgrund den 31 december 2016
Antal
Andel
Varav män
Kvinnor
Utrikes födda
655
7,53 %
323
332
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
73
0,84 %
35
38
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder
428
4,92 %
222
206
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar
&&&&&&&&&&&07539.&&&&&07 539
86,71 %
&&&&&&&&&&&03858.&&&&&03 858
&&&&&&&&&&&03681.&&&&&03 681
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Denna tabell redovisar födelseland för Vännäs kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[36]
Den 31 december 2016 hade 361 invånare (4,15 %), varav 194 män och 167 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[37]
Vännäs kommun som sedan 1983 är en självständig enhet, beslöt vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni 1984 att anta det vapen som åren 1952-1971 fördes av Vännäs landskommun som officiellt kännetecken. Motivationen var: "Detta vapen innehåller en brospann som syftar på järnvägs- och landsvägsbroar inom kommunen, samt tre stockar som ursprungligen syftade på den numera upphörda flottningen, men som nu syftar på skogsbrukets fortsatta betydelse."
Riksarkivet föreslog senare en moderniserad nyuppmålning som utfördes av konstnär Ingrid Lamby år 1984. Riksarkivet konstaterade då att kommunen antagit ett vapen med följande beskrivning:
Blasonering: I blått fält en genomgående bro med överliggande båge av silver och därunder tre stockar av guld, ordnade 2,1 och bjälkvis ställda.[40]
Kommunvapnet ska inte förväxlas med kommunens logotyp som sedan 2012 är en symbol uppbyggd av åtta olikfärgade trianglar som bildar ett
liggande "V" och en pilform, pekandes åt höger. Under symbolen står det "vännäs".[41]
