Ulrik Anton Motzfeldt | | Född | 27 januari 1807[1][2] Saint Thomas, USA |
---|
Död | 10 juni 1865[1] eller 10 juli 1865[2] Christiania |
---|
Begravd | Vår Frelsers gravlund |
---|
Medborgare i | Norge |
---|
Utbildad vid | Universitetet i Oslo ![](//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/63/Arbcom_ru_editing.svg/10px-Arbcom_ru_editing.svg.png) |
---|
Sysselsättning | Domare, professor, politiker |
---|
Befattning |
---|
Stortingspresident Domare i Norges högsta domstol Borgmästare i Oslo (1842–1842)[3] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1851–1853, Smaalenenes amt (1851–1853)[4] Borgmästare i Oslo (1853–1860)[3] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1854–1856, Kristiania (1854–1856)[5] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1857–1858, Kristiania och Hønefos (1857–1858)[6] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1859–1861, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1859–1861)[7] Stortingsledamot Stortingets mandatperiod 1862–1864, Kristiania, Hønefoss och Kongsvinger (1862–1864)[8] | Arbetsgivare | Universitetet i Oslo |
---|
Barn | Ernst Motzfeldt (f. 1842) |
---|
Föräldrar | Peter Motzfeldt |
---|
Släktingar | Ketil Motzfeldt (syskon) |
---|
Utmärkelser |
---|
Riddare av Sankt Olavs orden (1849) Kommendör av Sankt Olavs orden (1857) | Redigera Wikidata |
Ulrik Anton Motzfeldt, född den 27 januari 1807 på Saint Thomas, död den 10 juli 1865 i Kristiania, var en norsk jurist, son till Peter Motzfeldt, far till Ernst och Axel Motzfeldt.
Motzfeldt konstituerades som professor i rättsvetenskap 1834 och utnämndes därtill 1839 samt tillhörde sedan 1842 Høyesteret till sin död, utom 1847-52, då han var sorenskriver i Rakkestad. Han var medlem av flera viktiga kommittéer, bland annat av jurykommittéerna 1854 och 1860. Han var
stortingsrepresentant 1851 och 1854-60 samt därunder stortingspresident 1857-58 och lagtingspresident 1859-60. Hans förslag till grundlagsändring 1854 om ståthållarskapsinstitutionens upphävande ledde till "ståthållarstriden" 1860. Motzfeldt var 1834-40 huvudredaktör av "Den constitutionelle" och författade bland annat Den norske Kirkeret (1844) och Lovgivningen om Odelsretten og om Aasædesretten (1846).
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Motzfeldt, 4. Ulrik Anton, 1904–1926.
- ^ [a b] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online, läst: 12 april 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 1 D. 2 : Biografier L-Ø : samt tillæg, 1914, s. 610, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.oslo.kommune.no .[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 252, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 262, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 278, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 295, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tallak Lindstøl, Stortinget og statsraadet: 1814-1914. B. 2 D. 1 : De enkelte storting og statsraader 1814-1885, 1914, s. 311, läs online.[källa från Wikidata]
|