Trådstjärtad svala
Trådstjärtad svala[2] (Hirundo smithii) är en tätting i familjen svalor och en av få fågelarter som förekommer både i Afrika och södra Asien.[3] KänneteckenUtseendeTrådstjärtad svala är en 18 centimeter lång fågel som fått sitt namn för sina mycket långa förlängda yttre stjärtpennor. Den har lysande blå ovansida, kritvit undersida och kastanjefärgad hjässa. Könen liknar varandra, men honan har kortare "trådar". Ungfågeln saknar dem helt och har mer brun hjässa.[4] Asiatiska fåglar är större och har längre stjärt än afrikanska.
LätenTrådstjärtade svalans läte beskrivs i engelsk litteratur som ett vasst och metalliskt "tchik", medan sången är ett kvittrande "chirrik-weet chirrik-weet".[5] Utbredning och systematikTrådstjärtad svala delas in i två underarter med följande utbredning:[3]
Trådstjärtad svala är huvudsakligen stannfågel, men populationer i Pakistan och norra Indien flyttar söderut vintertid. Fågeln är en sällsynt gäst i Oman och Förenade arabemiraten.[6] Ett tidigare fynd från Egypten har avfärdats.[6] LevnadssättDenna fågel påträffas i öppet landskap nära vatten och bebyggelse. Den flyger snabbt och livnär sig liksom svalor generellt huvudsakligen av insekter, framför allt flugor, som den fångar i flykten. Den ses typiskt flygande lågt över vatten som de oftare associeras med än de flesta andra svalarter. HäckningBoet, en boskål som fodrats med lera, placeras på en vertikal yta nära vatten under ett klippöverhäng eller vanligare på av människan skapade strukturer som byggnader och broar. I Afrika lägger den tre till fyra ägg, i Asien upp till fem. Trådstjärtad svala är ensamlevande och hävdar revir, olikt många andra svalor som häckar i kolonier. Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] NamnFågelns vetenskapliga artnamn hedrar Christen Smith (1785-1816), norsk botaniker, naturforskare och samlare av specimen verksam i Kanarieöarna 1815 samt Kap Verde-öarna och Kongoriket 1816.[7] Referenser
Noter
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia