Tore E:son Lindhberg

T.E. Lindhberg

Tore Valdemar E:son Lindhberg (ursprungligen stavat Lindberg), född 20 juni 1877 i Eskesta, Tierps socken[1], död 17 mars 1950, var en svensk arkitekt.[2][3]

Biografi

Ritningssignatur 1931

Lindhberg var son till kronolänsmannen Erik Lindberg. Faderns dog tidigt och han växte därefter upp med sin mor Anna. Han avlade studentexamen i Uppsala år 1898 och studerade mellan 1900 och 1904 till arkitekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Efter examen arbetade han 1905–1906 som vikarierande adjunkt i byggnadslära och ritning vid Ultuna lantbruksinstitut, och flyttade då till Uppsala. Under tiden på Ultuna arbetade han vid Klemmings arkitektkontor. Han innehade därefter olika anställningar i Uppsala och Stockholm, innan han 1912 flyttade till Nyköping. Tiden i Nyköping blev dock kort, och redan årsskiftet 1913/1914 flyttade han till Södertälje, där han sedan var verksam fram till sin död 1950.[4]

Under den tiden satte han sin prägel på stadsmiljön med en mängd olika byggnader, både institutionsbyggnader och privatvillor. Bland hans arbeten märks Svenska Handelsbanken, Saltsjövägen 1/Järnagatan 7 i Södertälje (1922), Apoteket, Stora Gatan 59 i Sigtuna (1928) och Södertälje Bryggeri, Storgatan/Kvarnbergagatan/Kronstrandsgatan i Södertälje (1902-1939), en fabriksbyggnad vid läkemedelsbolaget Astra, samt medicinkliniken vid Södertälje sjukhus.[3]

Han ritade även slottet Ängsholm (färdigt 1916) i en tung tegelarkitektur, populärt kallat ”den sista Wasaborgen”, åt direktör Philip Wersén vid AB Södertelge Verkstäder. Lindhberg anpassade sig efter tiden och ritade byggnader i såväl nationalromantisk, klassicistisk som funktionalistisk stil.[3] Borgmästarvillan för Södertäljes borgmästare Jakob Pettersson omgestaltade Lindhberg 1922 en villa med italieninspirerade detaljer.[5]

Den egna bostaden hade Lindhberg i fastigheten Skytten 1, Saltsjögatan 11 i Södertälje som han köpte 1917. Han lät bygga om huset i klassicistisk stil och byggde även längan ”Ornässtugan” i nationalromantisk stil 1920. Lindhberg hade bostad och kontor först i gathuset och senare i längan.

Bilder

• 
  Strandgatan i Södertälje, i mitten syns fastigheterna Väduren 10 och 2, ritade av Lindhberg 1922
• 
  Borgmästarvillan för Södertäljes borgmästare Jakob Pettersson, 1922
• 
  Slottet Ängsholm, april 2011.
• 
  kv.Kåkenhusen 38, Stockholm
• 
  Den egna bostaden Skytten 1, Saltsjögatan 11 i Södertälje.

Referenser

1. [1]3
2. KulturNav: Lindhberg, Tore Eson
3. ^ [ ] Gelotte, Göran (1993). Tore E:son Lindhberg, arkitekt, 1877-1950. Täljebygden, 0280-3917 ; 1992/1994. Södertälje: Östra Södermanlands kulturhistoriska fören. Libris 8379933. ISBN 91-85622-23-0 
4. Tore Lindhberg, arkitekt i Södertälje, artikel av Göran Gelotte i Sörmlandsbygden 1993
5. Sirkén, arkitekt i Södertälje: Borgmästarvillan.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tore E:son Lindhberg.
  Bilder & media