Toll-like receptors

Grundstrukturen för en Toll-like receptor, det som skiljer de olika Toll-lika receptorerna från varandra är de leucinrika repetitionerna som sitter utanpå cellen och som binder till olika molekylära mönster.[1]

Toll-lika receptorer (TLR, engelska: Toll-like receptors) är en typ av receptorer inom gruppen pattern recognition receptors (PRR) som finns hos flera olika celltyper inblandade i kroppens immunförsvar.[2] TLR spelar en viktig roll i det ospecifika ("medfödda") immunförsvaret. Dessa receptorer passar ihop med strukturer, så kallade PAMP, på ytan av sjukdomsframkallande organismer.[2] Genom TLR kan cellerna känna av om det finns skadliga organismer i närheten. Exempelvis består cellväggen hos gramnegativa bakterier av lipopolysackarider som passar ihop med TLR4 på makrofager.[3]

Historia

År 1985 upptäckte tyska forskare en gen i bananflugan som styrde vad som skulle bli rygg eller buksida hos embryot. De döpte den till Toll som ungefär betyder "konstig" på tyska,[2][4] vilket syftar på muterade bananflugors konstiga anatomi.[2] För deras upptäckt av toll-genen och relaterade gener erhöll Christiane Nüsslein-Volhard, Eric F. Wieschaus och Edward B. Lewis Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1995.[2][5] År 1996 upptäckte Jules Hoffmann och Bruno Lemaitre att mutationer i toll-gener kraftigt försämrade immunförsvaret hos bananflugor, vilket ledde till andra studier som visade att Toll och liknande proteiner har en roll i aktiveringen av det medfödda immunförsvaret.[2] Jules Hoffmann tilldelades för denna upptäckt Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2011.[2][4][6]

TLR-signalering

TLRs bildar hetero- eller homodimerer när de binder till ligander.[1] TLRs kan finnas både på cellytan, för att känna av patogener i omgivningen, och intracellulärt på membran inuti cellen, för att bilda ett inre försvar som identifierar patogener som tagit sig in i cellen.[1]

Översikt över kända Toll-lika receptorer hos däggdjur

Receptor	Ligand(er)	Målmikrob	Lokalisation
TLR 1	triacyllipoproteiner[2]	mykobakterier[2]	cellytan
TLR 2	peptidoglykaner; GPI-länkade proteiner; lipoproteiner; zymosan (glukan)[2]	grampositiva bakterier; Trypanosoma; mykobakterier; jäst och andra svampar[2]	cellytan
TLR 3	dubbelsträngat RNA[2]	virus[2]	kompartment inuti cellen
TLR 4	lipopolysackarider (LPS); glykoproteiner[2]	gramnegativa bakterier; respiratoriskt syncytievirus[2]	cellytan
TLR 5	flagellin[2]	bakterier[2]	cellytan
TLR 6	diacyllipoproteiner; zymosan (glukan)[2]	mykobakterier; jäst och andra svampar[2]	cellytan
TLR 7	enkelsträngat RNA[2]	virus[2]	kompartment inuti cellen
TLR 8	enkelsträngat RNA[2]	virus[2]	kompartment inuti cellen
TLR 9	ometylerat CpG-DNA; dinukleotider[2]	bakterie-DNA; vissa herpesvirus[2]	kompartment inuti cellen
TLR 10	okänt[2]	okänt[2]	cellytan
TLR 11	profilin[2]	Toxoplasma gondii[2]	cellytan
TLR 12	profilin[2]	Toxoplasma gondii[2]	kompartment inuti cellen
TLR 13	rRNA[2]	grampositiva bakterier[2]	kompartment inuti cellen

Referenser

1. ^ [ ] Abbas, Abul K.; Lichtman, Andre H.; Pillai, Shiv (2021). ”4. Innate Immunity: Toll-Like Receptors” (på engelska). Cellular and molecular immunology (10). Philadelphia: Elsevier. ISBN 978-0-323-75748-5. OCLC 1253337677. Läst 19 februari 2022 
2. ^ [ ] Punt, Jenni; Stranford, Sharon A.; Jones, Patricia P.; Owens, Judith A. (2019). ”4. Innate Immunity” (på engelska). Kuby immunology (8). New York: W.H. Freeman. sid. 275–287. ISBN 978-1-319-26722-3. OCLC 820117219. Läst 19 februari 2022 
3. Parham, Peter (2021). ”3. Innate Immunity: the Induced Response to Infection” (på engelska). The immune system (5). New York: W. W. Norton & Company. sid. 182–192, 245. ISBN 9780393533309. OCLC 1282834282. Läst 19 februari 2022 
4. ^ [ ] Lövtrup, Michael; Bergqvist, Karin (3 oktober 2011). ”Nobelpris för upptäckten av immunförsvarets startknapp”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/2011/10/nobelpris-for-upptackten-av-immunforsvarets-startknapp/. Läst 18 februari 2022. 
5. ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1995” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1995/summary/. Läst 19 februari 2022. 
6. ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2011” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2011/summary/. Läst 19 februari 2022.