|
TigerhielmTigerhielm är ett namn som burits av en svensk adelsätt, som numra är utslocknad på svärdssidan, men där namnet och släkten fortlever i grenar utan adelskap. Enligt offentilg statistik tillgänglig i januari 2018 var 27 personer med efternamnet Tigerhielm bosatta i Sverige.[1] Släkten Tigerhielm har gemensamt ursprung med en borgerlig släkt med namnet Carlberg, som bland annat omfattar 1700-talsarkitekterna Johan Eberhard, Bengt Wilhelm och Carl Wilhelm Carlberg samt med två adlade ätter med namnet Karlström.[2] Den gemensamme stamfadern Börje Olofsson var i början av 1600-talet handlande och rådman i staden Brätte, Vänersborgs föregångare. En av hans söner, Gustaf Börjesson Karlström (död 1688) anlade flera järnverk och blev 1686 borgmästare i Karlstad. Dennes äldste son Bengt Gustaf Carlström (1639–1679) blev 1655 student vid Uppsala universitet samt 1668 referendarie och 1669 sekreterare i Kammarkollegium. Han adlades 1672 med namnet Tigerhielm och introducerades samma år på Riddarhuset under nummer 817.[3] Bengt Gustaf Tigerhielms manliga efterkommande ägnade sig i huvudsak åt den militära banan men var i hög grad även godsägare. En son till Bengt Gustaf, Seved Gustaf Tigerhielm (1672–1726), förvärvade Lindsbro sätesgård i Östervåla socken i Uppsala län. En sonson med samma namn (1712–1790) blev tillägnad en dikt "Till en Granne då han 1732 reste utomlands"[4] av den tonåriga Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718–1763), som då bodde i grannsocknen Harbo. Lindsbro förblev i släktens ägo till mitten av 1800-talet. [3] Den adliga ätten Tigerhielm utslocknade 1990 på svärdssidan och hade 2015 två levande kvinnliga representanter.[5] Därtill bärs namnet alltjämt av ett antal icke-adliga personer. Personer med efternamnet Tigerhielm
Källor
|