Tamias obscurus
Tamias obscurus[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som beskrevs av J.A.Allen 1890. Tamias obscurus ingår i släktet jordekorrar och familjen ekorrar.[8][9] UnderarterInga underarter finns listade i Catalogue of Life,[8] medan Wilson och Reeder listar tre underarter:[5]
BeskrivningEn jordekorre med mörkt rödbruna strimmor med ljusgråa mellanrum längs ryggen, ljust krämfärgad undersida, ett ljusgrått huvud med kanelbruna toner och mörkbruna kinder under sommaren, mörkbruna strimmor i ansiktet samt svarta strimmor kring ögonen. Kroppslängden varierar mellan 20,8 och 24 cm, varav 9,1 till 9,9 cm utgörs av svansen. Vikten är 56 till 90 g.[10] EkologiArten finns på höjder mellan 600 och 760 m i barrskogar med en (Juniperus californicus) och tall (Pinus monophylla) eller i blandskogar med ek och tall, gärna med undervegetation i form av mjölonbuskar och malörtsbuskar. Den söker gärna skydd i timmerstockar eller under stenbumlingar. Jordekorren är dagaktiv och i synnerhet verksam under tidig morgon och sen eftermiddag. Till skillnad från de flesta andra jordekorrar sover den inte vintersömn.[10] Födan består av frön (inte minst från tall), ekollon och bär (bland annat från en- och mjölonarter). Födan hämtas främst från marken och i buskage. Under sensommaren är tallfrön stapelfödan, och dessa hämtar de dock genom att klättra upp i träden. Det antas att arten täcker sitt vätskebehov framför allt från födan. Den förefaller vara vegetarian; i fångenskap ratar den kött och insekter.[1] Inte mycket är känt om denna arts fortplantning. Parningstiden varar från januari till juli. Under denna tid kan honan få åtminstone två kullar med 3 till 4 ungar i varje efter omkring en månads dräktighet. Ungarna är vanligen självständiga efter 8 veckor.[10] Livslängden i det fria är inte känd, men i fångenskap har arten lyckats bli 10 år gammal.[10] UtbredningUtbredningsområdet omfattar bergskedjorna San Bernardino Mountains och San Jacinto Mountains i södra Kalifornien i USA, samt de angränsande bergen i norra Baja California i Mexiko.[1] StatusIUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig, och populationerna är stabila. Utbredningsområdet är emellertid litet och mycket fragmenterat.[1] Källor
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia