Taiyuan
Taiyuan är en stad på prefekturnivå och huvudstad i Shanxi-provinsen i Kina. Staden hade 2010 4,2 miljoner invånare av vilka 3,4 miljoner bodde i de centrala stadsdistrikten. [1] HistoriaStaden grundades under namnet Jinyang (晋阳) av Zhaojianzi omkring 500 f.Kr. Den fick sitt nuvarande namn under Qindynastin. En ny stad grundades 562. Den kom att bindas samman med den gamla staden 733 under Tangdynastin. Den äldsta byggnaden i staden är Gudinnornas tempel (聖母殿) som ligger inom Jin Ci-komplexet; Det grundlades ursprungligen 1023 och återuppbyggdes 1102. Staden har blivit medvetet översvämmad både 453 f.Kr. och 969, den förstördes genom krig 1125. En stadsmur byggdes 1568. Taiyuan hade en central betydelse under boxarupproret år 1900, då staden var skådeplats för våldsamma massakrer på både utlänningar och kineser. Efter Qingdynastins fall i Xinhairevolutionen 1911-12 dominerades staden länge av krigsherren Yan Xishan, som kontrollerade Shanxi-provinsen i egenskap av militärguvernör. Under det andra kinesisk-japanska kriget föll staden snabbt i japanska händer och Yan Xishans styrkor jagades ut ur Taiyuan som förblev under japansk kontroll ända fram till krigsslutet. I början av 1949 erövrades det av kommunistiska styrkor. Den svenske geologen Erik Nyström var under tidsperioden 1902–1931 (med avbrott) bosatt i Taiyuan, där han var verksam som universitetsläare.[2] GeografiDistriktet har en total yta på 6,988 km² och ligger i den norra delen av loessplatån.[3] I närheten av Taiyuan ligger rika kolgruvor. Fenfloden, som är en biflod till Gula floden, rinner genom staden från norr till söder. Den är uppdämd på flera platser och bildar stora vattenytor trots relativt begränsat vattenflöde. Över floden går ett antal stora broar. Genomsnittlig årsnederbörd är 616 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 207 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 3 mm nederbörd. [4] EkonomiStaden har en något högre BNP per invånare än genomsnittet för nordkinesiska städer. Administrativ indelningTaiyuan indelas i sex stadsdistrikt, tre härad och en stad på häradsnivå:[5]
TurismHögskolor och universitet
Källor
|
Portal di Ensiklopedia Dunia