|
Taggstjärtseglare
Taggstjärtseglare[2] (Hirundapus caudacutus) är en seglare[3] som tros flyga snabbast av alla fåglar i planflykt. Den förekommer dels i Centralasien, dels i södra Sibirien. Fågeln är en mycket sällsynt gäst i Europa, i Sverige observerad vid två tillfällen. Utseende Taggstjärtseglaren är en stor och långvingad seglare som mäter 19–20 cm och har ett vingspann på 50–51 cm samt vikten på 101–140 gram.[4] Den har långa lie-formade vingar, massiv, ganska lång kropp med kort, tvärt avskuren stjärt. På mycket nära hål syns nåltunna utskott från stjärten.[4] Den adulta fågel är till största delen svartbrun, med tydlig vit strupe och en stor U-formade vit fläck på bakre delen av undersidan, från undergumpen och upp på kroppssidan, fram till vingens bakkant. Den har även ett tunt vitt streck i pannan som sträcker sig utmed ögonbrynsstrecken.[4] Ovansida är mörkbrun, med en tydlig silvergrå fläck på manteln, med diffusa kanter.[4] Vingarna och stjärten är metalliskt grönglänsande. Den har små vita fläck på tertialspetsarna.[4] Den har även en blåmetallisk fläck som sträcker sig över delar av de inre armtäckarna och delar av tertialerna.[4] Den juvenila fågeln är dovare med mindre tydlig ljus fläck på ovansidan.[4] Den är framförallt lik silverryggig taggstjärtseglare och främsta skillnaden är att den saknar den tydliga vita strupen, utan har istället en gråaktig strupe och den saknar helt vit panna.[4] LäteFrån taggstjärtseglaren hörs ett snabbt insektslikt tjatter eller kvitter, mjukare än Apus-seglarnas skrin. Den har också rapporterats avge ett vassare skri och ett pipigt ljud liknat med en snäppa.[5] Utbredning och systematikTaggstjärtseglaren häckar i två ganska väl avskilda områden i Centralasien och södra Sibirien, där den nordliga flyttar söderut om vintern till Australien, och den södra i stor utsträckning är en stannfågel. De två populationerna representerar två underarter med följande utbredning:[3]
Taxonet formosanus fördes tidigare till taggstjärtseglare men anses nu istället tillhöra den nära släktingen silverryggig taggstjärtseglare (Hirundapus cochinchinensis). Taggstjärtseglaren är en sällsynt gäst i Europa. I Sverige har den påträffats vid två verifierade tillfällen: 22–27 maj 1994 i Umeälvens delta i Västerbotten och 5 juni 1998 vid Hornborgasjön i Västergötland.[7] Ekologi Taggstjärtseglaren tillbringar större delen av sin tid högt upp i luften och lever av insekter. På häckningsplats uppträder de ofta över bergiga områden med gammal skog.[4] Ibland observeras den på lägre höjd, då oftast över sjöar för att dricka eller över översvämmad odlingsmark där den födosöker.[4] Det är den fågelart som tros uppnå den högsta hastigheten vid planflykt, 169 km/h.[8] Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig och lokalt förekommande i stora delar av utbredningsområdet.[9] ReferenserNoter
Externa länkar
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
