Sydlig pitohui

Sydlig pitohui Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Gyllingar Oriolidae
Släkte	Pitohui
Art	Sydlig pitohui P. uropygialis
Vetenskapligt namn
§ Pitohui uropygialis
Auktor	(Gray, GR, 1862)

Sydlig pitohui[2] (Pitohui uropygialis) är en fågel i familjen gyllingar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte

Sydlig pitohui är en rätt stor tätting med en kroppslängd på 22–25,5 cm. Hanen har mestadels svart på huvud, vingar och stjärt, med kastanje- eller orangebrunt på buk och rygg. Hos vissa bestånd är huvudet istället brunt. Arten är mycket lik svarthuvad pitohui, men hittas vanligen på lägre höjd och är större, mörkare och fylligare brun. Den har vidare svart snarare än brunt ovan stjärtroten.

Utbredning och systematik

Sydlig pitohui delas upp i sex underarter med följande utbredning:[3]

• P. u. uropygialis – öarna Salawati och Misool utanför västra Nya Guinea
• P. u. tibialis – västra Vogelkophalvön (nordvästra Nya Guinea)
• P. u. brunneiceps – Papuabukten till Fly River (södra Nya Guinea)
• P. u. nigripectus – Mimika River till Eilanden River (södra Nya Guinea)
• P. u. aruensis – Aruöarna utanför sydvästra Nya Guinea
• P. u. meridionalis – sydöstra Nya Guinea

Tidigare behandlades sydlig pitohui, nordlig pitohui och rajaampatpitohui som en och samma art, Pitohui kirhocephalus, och vissa gör det fortfarande.[4] Genetiska studier visar dock att de utgör tre distinkta klader.[5][6]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock oklar.[1]

Namn

Pitohui är ett papuanskt namn för Pitohui kirhocephalus.[7]

Referenser

1. ^ [ ] Birdlife International 2016 Pitohui uropygialis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
2. Sveriges ornitologiska förening (2015) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-03-01
3. ^ [ ] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
4. Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
5. Dumbacher, J.P. and Fleischer, R.C. (2001). Phylogenetic evidence for colour pattern convergence in toxic pitohuis: Müllerian mimicry in birds? Proc. Roy. Soc. London (Ser. B Biol. Sci.) 268: 1971–1976.
6. Dumbacher, J. P., K. Deiner, L. Thompson, and R. C. Fleischer (2008). Phylogeny of the avian genus Pitohui and the evolution of toxicity in birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 49(3):774–781.
7. James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

• Wikispecies har information om Pitohui uropygialis.
  Artförteckning
• Wikimedia Commons har media som rör Pitohui uropygialis.
  Bilder & media
• Läten på xeno-canto.org