|
Svenska väderrekordSvenska väderrekord berör temperatur, nederbörd, vind och lufttryck och beskriver mätmetoder och rekordstatistik. TemperaturFör att temperaturmätningen ska bli så bra som möjligt mäts temperaturen i skuggan. En missuppfattning är att temperaturen måste mätas på en skuggig plats. I själva verket räcker det med att termometern är placerad i skugga. Vid officiella mätningar brukar termometern därför placeras i ett strålningsskydd eller en termometerbur i trä som släpper in luft men inte solstrålning.[1] Många av Nordens temperaturrekord är noterade i Sverige. Sveriges värmerekord är +38 °C och det är även Nordens värmerekord. Sveriges köldrekord är -52,6 ºC i Vuoggatjålme 2 februari 1966 och det är också Nordens köldrekord.[2] Ibland nämns värdena -53 ºC och -53,3 ºC som uppmättes i Malgoviks folkskola i Laxbäcken någon mil väster om Vilhelmina 13 december 1941.[2] Temperaturen mättes på en privat termometer och godkändes av SMHI efter kontroll. Mätningen i Vuoggatjålme1966 har sedan fått rekordet eftersom felmarignalen ändå är större än det uppmätta värdet från 1941.[2] Värmerekord Värmerekorden på sommaren härrör oftast från situationer då varm luft kommer från söder eller sydost och når Sverige i samband med omfattande högtryck över östra Europa. Värmerekorden på vintern uppträder oftast vid kraftig inströmning av varm luft från Atlanten, dvs. i samband med västlig eller sydvästlig vind. I dessa situationer bidrar en viss föhneffekt till att ytterligare höja temperaturen i lä av fjällkedjan och Sydsvenska höglandet. Den högsta temperaturen i Sverige uppmättes i Ultuna (9 juli 1933) och i Målilla (29 juni 1947[3][4][5]. På båda ställen var temperaturen 38,0 ºC. Temperaturen i Ultuna uppmätt på en halv grad när. Den högsta temperaturen i Götaland är 38,0° i Målilla, i Svealand 38,0° i Ultuna, och i Norrland 36,9° i Harads den 17 juli 1945.[6] Sveriges högsta månadsmedeltemperatur är 22,5° i Stockholm juli 2018.[7] Tidigare rekord var 21,8 °C och uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland samt i juli 1914 i Linköping i Östergötland. I tabellen (nedan) visas Sveriges värmerekord i grader Celsius (°C) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga värmerekordet.
KöldrekordKöldrekorden noteras oftast i samband med att kall luft strömmar in över Sverige från norr eller nordost, varefter vinden mojnat och avkylningen fortsatt genom utstrålning. Mest i dalgångar där den kalla luften kan samla sig vid vindstilla eftersom den är tyngre. Rekordet för Götaland är -38,5° i Lommaryd den 13 och 14 januari 1918, för Svealand -46,0° i Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941. För Norrland och hela Sverige -52,6° i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.[6] De flesta köldrekord under vintern, våren och hösten uppstår oftast i norra Norrlands inland. På sommaren uppstår de flesta köldrekord i Härjedalen. Att norra Norrland inte sätter köldrekord på högsommaren beror på att det är så många soltimmar där. Det gör att nätterna blir så korta att inte temperaturen hinner sjunka till riktigt extrema värden innan solen åter börjar värma. Det räcker oftast inte med att solen bara går ner officiellt (passerar horisonten). Den ska helst även gå ner "borgerligt" (6 grader (°) under horisonten) då det är först då som solen börjar tappa greppet om uppvärmningen av området.[c] Sveriges lägsta månadsmedeltemperatur är −27,2 °C och noterades i februari 1985 i Vittangi i Lappland. I tabellen (nedan) visas Sveriges köldrekord i grader Celsius (°C) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga köldrekordet.
NederbördMed nederbörd är avses regn, snö, hagel och underkylt regn. I Sverige mäts vanligtvis nederbörd i millimeter (mm), men i andra länder eller områden där nederbördsmängden är mycket stor brukar man mäta nederbörden i centimeter (cm). Största uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1 866 mm i Mollsjönäs år 2008. Största uppmätta månadsnederbörden i SverigeI tabellen (nedan) visas den största uppmätta månadsnederbörden i Sverige.
Största uppmätta dygnsnederbörden i SverigeI tabellen (nedan) visas den största uppmätta dygnsnederbörden i Sverige.
VindVindhastigheten mäts i meter per sekund (m/s). Högsta uppmätta medelvind under 10 minuter
Kraftigast uppmätta vindby
LufttryckLufttrycksmätning har skett regelbundet med i huvudsak hög noggrannhet ända sedan mitten av 1800-talet i hela Sverige. Det förekommer inga systematiska felkällor hos äldre lufttrycksmätningar, vilket skiljer sig från andra meteorologiska parametrar. Antalet observationer per dygn och väderstationer var emellertid desto färre ju längre bakåt i tiden, men då extrema lufttryck inte är lokala och kortvariga är det av mycket liten betydelse. Högsta uppmätta lufttryckI tabellen (nedan) visas Sveriges högsta uppmätta lufttryck i hektopascal (hPa) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga högsta uppmätta värdet. De är omräknade till havsytans nivå.[11]
Lägsta uppmätta lufttryckI tabellen (nedan) visas Sveriges lägsta uppmätta lufttryck i hektopascal (hPa) för varje månad. Fetstil markerar att det även är det årliga lägsta uppmätta värdet.[11]
Se ävenReferenserAnmärkningar
Noter
Webbkällor
|
Portal di Ensiklopedia Dunia
