Textilindustrin är världens första industrigren och så var fallet även i Sverige. Redan på 1600-talet uppstod textilindustrier i Stockholm och Norrköping. Men det var färgeri- och blekeriarbetare i Göteborg som bildade yrkets första fasta organisation i mitten av 1800-talet. Även repslagare och snörmakare var tidigt ute med att bilda föreningar. Den 12 juli 1885 bildade färgeriarbetarna i Göteborg en fackförening och den gav impulser till arbetare i andra städer. Konflikter uppstod tidigt. Sveriges första lockout var vid Levantens färgeri i Göteborg och flera strejker förekom tidigt, bl.a. en väverskestrejk i Norrköping 1890.
Historia
1890 hölls en konferens i Norrköping med 17 ombud där Svenska textilarbetareförbundet bildades. Till dess förste ordförande utsågs Axel Winge.
1904 utsågs Gustaf Janzén till ordförande, en post som han innehade till 1930.
1908 bröt sig vävlagarna ut och bildade Svenska vävlagareförbundet.
1909 deltog förbundet i storstrejken som fick en mycket negativ efterverkan. Från ett medlemsantal 1909 på 5984 sjönk det till 1430 år 1911.
1909 fanns en kvinnlig ordförande, Gerda Christiansson, i avd 49 (Manufakturaktiebolaget) i Malmö. Flera aktiva kvinnor fanns i avd 49 under den här tiden.[1]
1912 lämnade förbundet LO för andra gången och nu efter en schism rörande uttaxeringar vid konflikter.
1914 slöts det första rikstäckande avtalet med arbetsgivaren Sveriges textilindustriförbund. Senare under första världskriget var arbetslösheten stor till följd av råvarubrist.
1921 ledde efterkrigskrisen till att drygt en tredjedel av förbundets medlemmar var arbetslösa.
1930 hade lönerna pressats ned så att förbundet gick i strejk trots den dåliga konjunkturen, men man fick en relativ god uppgörelse och förbundet stärktes.
1932 återinträdde förbundet i LO.
1937 ombildades a-kassan till erkänd arbetslöshetskassa.
1951 hade förbundet 48347 medlemmar, men med tilltagande konkurrens från utlandet förvärrades textilkrisen allt mer och medlemsantalet sjönk så att förbundet 1960 hade 36870 och 1970 24130 medlemmar.
1970 uppgick Svenska vävlagareförbundet i Textilarbetareförbundet.
^Protokollen från Färg och textilarbetareförbundet avd. 47 i Malmö från 3 juli 1909 – 4 augusti 1909 och Svenska textilarbetareförbundet avd. 49 på Manufakturaktiebolaget, MAB år 1909 som förvaras på Arbetarrörelsens arkiv i Malmö
^Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor
Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris2625630. ISBN 91-88366-43-X
Nygren Hans, red (1973). Steg för steg, 1945-1973: en krönika i text och bild om den svenska fackföreningsrörelsens utveckling under efterkrigstiden. Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris7406349. ISBN 91-518-0705-X
Olsson, K.J (1938). Textilarna: Svenska textilarbetareförbundet 1898-1938. Norrköping. Libris11636081
Tillman, Bo (1948). Textilarna: Svenska textilarbetareförbundet 1938-1948. Textilarna ; 2. Norrköping: Tr. a.-b. Norrköping. Libris1420462
Winberg, Christer (1990). ”Kvinnliga arbetare och facklig organisation: Textilarbetareförbundet som exempel”. Studier i modern historia / tillägnade Jarl Torbacke den 18 augusti 1990 ([Stockholm] : [Militärhistoriska förl.], 1990): sid. 329-344.Libris2072033
Winberg, Christer (1987). ”Patriarker i kvinnoförbund: Textilarbetarförbundets kvinnosyn”. Manliga strukturer och kvinnliga strategier / red.: Birgit Sawyer och Anita Göransson (Göteborg : Historiska institutionen, Univ., 1987): sid. 255-275.Libris2361501
