Svart trumpetsvamp

Svart trumpetsvamp
Svart trumpetsvamp
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Svampar Fungi
Stam	Basidiesvampar Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Cantharellales
Familj	Cantharellaceae
Släkte	Craterellus
Art	Svart trumpetsvamp C. cornucopioides
Vetenskapligt namn
§ Craterellus cornucopioides
Auktor	(Linné) Pers.
Synonymer
Craterellus ochrosporus Burt 1914[1] Dendrosarcus cornucopioides (Pers.) Kuntze 1898[2] Pleurotus cornucopioides (Pers.) Gillet 1876[3] Sterbeeckia cornucopioides (L.) Dumort. 1822[4] Cantharellus cornucopioides (L.) Fr. 1821[5] Merulius cornucopioides (L.) Pers. 1801[6] Craterella cornucopioides (L.) Pers. 1797[7] Merulius cornucopioides (L.) With. 1792[8] Merulius purpureus With. 1792[9] Pezicula cornucopioides (L.) Paulet 1791[4] Helvella cornucopioides (L.) Bull. 1791[10] Octospora cornucopioides (L.) Timm 1788[11] Peziza cornucopioides L. 1753[12]

? Den mykologiska karaktären hos svart trumpetsvamp:
hymenium: vecklad		hatt: trattlik		skivtyp: nedlöpande		ätlighet: delikat
fot: bar			sporavtryck: gräddfärgad		ekologi: mykorrhiza

Svart trumpetsvamp (Craterellus cornucopioides) är en helt svart, ibland närmast mörkblå svamp i kantarellfamiljen. Den är en populär matsvamp särskilt lämplig att torka. Den sägs växa på marker där ek och hassel förekommer samt i barrskog. Svampen är trattformad och har ett tunt kött. Den kan växa väl dold under vissnande löv och inne i mossa. Ibland återfinns den som "deformerade trattar", intrasslade i gräs. Så länge inte fruktkropparna är ruttna försämrar det dock inte matvärdet på något vis.

Svart trumpetsvamp har inga farliga förväxlingssvampar. Den enda liknande svampen är den i Norden mycket ovanliga och ätliga gråa kantarellen. Det finns även rödgul trumpetsvamp som är mer lik trattkantarell.

Svart trumpetsvamp betraktas som en god matsvamp[13] som passar bra till gräddstuvningar och stekning. Historiskt sett har svampen dock inte fått lika mycket uppmärksamhet. I M.A. Lindblads Svampbok från 1901 tas inte hänsyn till dess smakkvalitéer, utan Lindblad menar att både svart och rödgul trumpetsvamp är av "mindre [mat]värde" på grund av sitt tunna kött.[14]

Referenser

1. Burt (1914) , In: Ann. Mo. bot. Gdn 1:334
2. Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):463
3. Gillet (1876) , In: Hyménomycètes (Alençon):345
4. ^ [ ] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
5. E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:321
6. Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:491
7. Pers. (1797) , In: Tent. disp. meth. fung. (Lipsiae):71
8. With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 3:281
9. With. (1792) , In: Bot. Arr. Brit. Pl., Edn 2 (London) 3:280
10. Bull. (1791) , In: Hist. Champ. France (Paris) 1:291, tab. 150; 498:3
11. Timm (1788) , In: Fl. Megapol. Prodr.:262
12. L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1181
13. Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.
14. Lindbald, M.A. M.A. Lindblads Svampbok, 1901, sid 86.

Externa länkar

• Naturhistoriska riksmuseets svampbok
• Wikimedia Commons har media som rör Svart trumpetsvamp.
  Bilder & media