Sultanmes

Sultanmes Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Mesar Paridae
Släkte	Melanochlora
Art	Sultanmes M. sultanea
Vetenskapligt namn
§ Melanochlora sultanea
Auktor	(Hodgson, 1837)
Utbredning

Sultanmes[2] (Melanochlora sultanea) är en sydöstasiatisk tätting i familjen mesar, den största i familjen.[3]

Utseende

Sultanmesen är med en kroppslängd på 20-21 cm överlägset störst medlem i familjen mesar. Fjäderdräkten är färgglatt gulsvart med gul undersida och blåsvart (eller hos honan grönsvart) ovansida, strupe och stjärt. På huvudet syns en lång tofs och spretig tofs, svart hos underarten gayeti (se nedan), gul hos övriga underarter.[4]

Läte

Sultanmesen är en mycket ljudlig fågel, med olika gnissliga och gälla läten. Sången består av upprepade ljusa visslingar, ibland något stigande.[5]

Utbredning och systematik

Sultanmes placeras som enda art i släktet Melanochlora. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

• sultanea-gruppen
  • Melanochlora sultanea sultanea – Nepal Assam, Myanmar, norra Thailand, norra Laos och Vietnam
  • Melanochlora sultanea flavocristata – södra Myanmar till södra Thailand, Malackahalvön, Sumatra och Hainan
  • Melanochlora sultanea seorsa – södra Kina (centrala Fujian till södra Guangxi) till Laos och nordöstra Tonkin
• Melanochlora sultanea gayeti – centrala Annam (Col des Nuages) till södra Laos (Bolavensplatån)

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som sällsynt i västra Himalaya men rätt vanlig i östra Himalayas förberg, lägre Kachinbergen och Hukawngdalen i norra Myanmar.[6]

Noter

1. ^ [ ] Birdlife International 2012 Melanochlora sultanea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
2. Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
3. ^ [ ] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
4. Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
5. Gosler, A. and P. Clement (2020). Sultan Tit (Melanochlora sultanea), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.sultit1.01
6. Harrap, S.; Quinn, D. 1996. Tits, nuthatches and treecreepers. A&C Black, London.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör sultanmes.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Melanochlora sultanea.
  Artförteckning
• Läten på xeno-canto.org