Sproge socken
Sproge socken ingick i Gotlands södra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Sproge distrikt. Socknens areal är 24,21 kvadratkilometer, varav 24,20 land.[1] År 2020 fanns här 133 invånare.[2] Sockenkyrkan Sproge kyrka ligger i socknen. Administrativ historikSproge socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Hablinge ting som i sin tur ingick i Hoburgs setting i Sudertredingen. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sproge församling och för de borgerliga frågorna bildades Sproge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Klintehamns landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] 1 januari 2016 inrättades distriktet Sproge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[4][5] GeografiSproge socken ligger vid Gotlands sydvästra kust med den tidigare våtmarken Mästermyr i öster. Socknen är en öppen odlingsbygd med viss skog.[6][7][1] Dess yta avgränsas i väster av Östersjön och i söder av Snoderån. GårdsnamnAllmännings, Alvegårds, Annexen, Bosarve, Botrajvs, Butvier, Gandarve, Hägsarve, Kruse, Lindarve, Matsarve, Mårtens, Norrgårde Lilla, Norrgårde Stora, Skogs, Snoder, Stymnes, Tjängdarve, Urgude, Vattskog. FornlämningarFrån bronsåldern finns gravrösen och skeppssättningar. Från järnåldern finns tio gravfält, stensättningar och sliprännestenar[8]. Fyra runristningar är kända.[6][7][9][10] Det största gravröset i socknen kallas "storroir" och ligger i sydväst längs vägen mot Klase fiskeläge. NamnetNamnet (1300-talet Spragum) är otolkat.[11][7] Befolkningsutveckling
Se ävenReferenserFotnoter
Externa länkar
|