Språkö

En språkö eller språklig enklav är ett språkligt avgränsat område omgivet av områden där andra språk talas.

Exempel

• Övervägande fransktalande Bryssel i Flandern i Belgien
• Kroatiskspråkiga områden i Burgenland i Österrike
• Tyskspråkiga områden i södra och centrala Namibia

Användning av begreppet språkö i Finland

Vissa orter, främst Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg, vilka ingår i kommuner som definieras som enspråkigt finskspråkiga (ej tvåspråkiga), är språköar ur ett svenskspråkigt perspektiv:[1] den svenskspråkiga befolkningen på dessa orter är tillräckligt stor för att upprätthålla skola och kulturliv på svenska, åtminstone tillsammans med tvåspråkiga och svensksinnade finskspråkiga.

Orterna ligger ofta i – förutom denna ort – helt finskspråkiga trakter (det är fråga om hamn- och industristäder), och den svenskspråkiga minoriteten är inte tillräckligt stor för att kommunen skulle räknas som tvåspråkig. Eftersom dessa minoriteter i regel inte bor inom avgränsade områden, utan utspridda bland de finskspråkiga, är benämningen "enklav" missvisande.

Kartor

• 
  Det övervägande fransktalande Bryssel omgivet av nederländsktalande områden i Flandern
• 
  Språköar i Rumänien.
• 
  Sorbiska språkområdet i Tyskland.
• 
  Svenskspråkiga kommuner i Finland, språköarna inte utritade.

Källor

1. Camilla Lindberg, red (2020). ”Språköar”. Rum för alla – Folktingets arbete för svenskan i Finland under 100 år. Helsingfors: Svenska Finlands folkting. sid. 68. ISBN 978-952-9700-61-5