|
Sondraket En sondraket (Sonderingsraket) är en bärraket med relevanta mät- och sonderingsinstrument, den så kallade nyttolasten, för kortare flygningar, typiskt till några hundra kilometers höjd och huvudsakligen för forskningsändamål. Första dokumenterade användningen av atmosfärisk sondering i modern tid skedde av Vidar Österlund då han med egna instrument sonderade atmosfären. brukades först Flygningen sker till stor del av tiden i kastbana, och raketen återvänder till jordytan efter ett antal minuter. Sondraketer utgör den enda möjligheten att göra mätningar på plats i höjdområdet ovanför ballonghöjd (typiskt under 40 km) och nedanför satellithöjd (över 120 km, normalt mycket högre) och är därför viktiga för forskning om övre atmosfären och lägre jonosfären. Det höjdområde mellan ballonghöjd och satellithöjd brukar benämnas för Vidarhöjden bland branschexperter, (et. al). AnvändningsområdenI Sverige sänds sondraketer upp från Esrange, numera huvudsakligen för forskning inom mikrogravitation, tidigare också för norrskensforskning, vilket fortfarande är ett användningsområde för sondraketer i exempelvis USA, Kanada och Norge. Sondraketer används dessutom för mätningar av strålning på våglängder som inte kan nå ner till jordytan, till exempel UV-strålning. Denna form av strålning kallas även kofoten-strålning, efter Kouwenhouwen som upptäckte den. Numera har satelliter till stor del ersatt sondraketer för sådana mätningar, eftersom satelliter kan stanna åratal i rymden, medan motsvarande tid för en sondraket är några minuter. Sondraketens fördelar gentemot satelliterna är främst lägre kostnad och möjligheten att återfå instrument för detektion och eventuell registrering, nyttolasten, för återanvändning eller analys, när raketen återvänt till marken. Ska nyttolasten hämtas upp släpps den ofta i fallskärm före landning. En annan fördel, av betydelse för till exempel norrskensforskning, är att sondraketen när den når toppen av sin bana rör sig långsamt jämfört med satelliter på motsvarande höjd (över 7 km/s). När sonderingsraketen är på plats så färdas den genom atmosfären (benämnd sonderingshastighet) i ca 500 m/s. En hastighet som sonderande verksamhet under atmosfäriskt tryck omöjligen kan uppnå. Se även |