|
Slaget vid Svenstrup
Slaget vid Svenstrup utkämpades 1534 i Svenstrup söder om Aalborg mellan upproriska danska bönder och adliga styrkor. Det var en del av Clementsfejden i det inbördeskrig, som kallas Grevefejden. Den del av den jylländska adeln, som försökte att organisera ett motstånd mot de upproriska bönderna, hade efter ett möte i Aarhus, lett av Mogens Gøye och lensmanden på Kalø slott, Erik Banner, samlat en här i Randers. Adelshärens ledning beslutade att med en styrka av danska och holstenska ryttare och fotfolk nedkämpa böndernas uppror utan att invänta de 2 000 landsknektar, som hertig Christian hade lovat att skicka från Holsten till hjälp.[1] Bönderna leddes av Skeppar Clements och var allierade med greve Christoffer av Oldenburg och den lybske borgmästaren Wullenwever, som hade planer att återställa Kristian II på den danska tronen.[2] Adelshären övernattade i Svenstrup, och den 16 oktober 1534 på morgonen tog Skeppar Clements ungefär 6 000 man ställning på höjderna norr om Svenstrup. Adelshären gick till anfall, men dess rytteri blev sinkat av sina tunga rustningar och fastnade i gyttjan i myrarna vid Oxvägen – Lere Sig. Här led adeln ett fullständigt nederlag, där härförarna Holger Holgersen Rosenkrantz och Niels Lavesen Brock, samt 12 adliga och ett okänt antal fotfolk blev dödade.[3] NoterLitteratur
|
||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
