Kyrkan som är uppförd i sten , vitkalkad och spritputsad består av ett rektangulärt långhus med avrundade hörn i kordelen. Bakom koret i öster är sakristian belägen. Tornbyggnaden i väster är försett med en sluten lanternin med tornur.
Kyrkorummet är av salkyrkotyp med tunnvalvstak. I koret fanns ursprungligen en altarpredikstol. Korväggen och kortaket var dekorerat med målningar. Vid 1955 års renovering som utfördes efter förslag av arkitekt B. J. Jörgensen avlägsnades målningarna bortsett från dekoren i kortaket som behölls. Motivet utgörs av en triangel med Guds öga omgivet av en strålsol och moln. Altarpredikstolen flyttades från koret till kyrkorummets norra vägg. I dess ställe uppsattes den gamla kyrkans altaruppsats.
Predikstol med ljudtak. Korgen prydd med förgyllda symboler.(Förut altarpredikstol).
Träreliefer över sakristians dörrar utförda av konstnären Eva Spångberg 1992.
Bänkinredning med dörrar mot mittgången.
Orgelläktare med utsvängt mittstycke.
Bildgalleri
Interiör
Koret
Altaruppställningen med Johan Ullbergs altaruppsats
Målning i kortaket: Guds öga
Kyrkorummet med orgelläktaren
Predikstolen
Dopfunten
Reliefer av Eva Spångberg.Ängeln med svärdet har drivit ut Adam och Eva ur paradiset.
Jungfru Marie bebådelse
Jesus och Petrus
Orglar
Orgeln med 1846 års fasad
1774–1776: Lars Wahlberg påbörjar tillsammans med Anders Wollander sannolikt byggandet av läktarorgel i Växjö domkyrka under 1774. Emellertid avlider han den 31 december 1776 innan orgeln ännu är klar. Eftersom hans gesäll och kompanjon Anders Wollander saknar behörighet att arbeta som självständig orgelbyggare, måste man finna en annan ansvarig orgelbyggare. Det blir Olof Schwan i Stockholm.
1776–1779: Olof Schwan besiktigar orgeln den 19 mars 1776 och påpekar att struktur, väderlådor och allt vad Wahlberg gjort är utan anmärkning, men att väl en eller annan stämma ”efter en nyare antagen metod” kan förbättras något. Han lovar lämna anbud och ta Wollander i sin tjänst.
1779: Den 8–10 juli avsynas orgeln av domkyrkoorganisten i Linköping, hovsekreteraren Johan Miklin. Ljudande fasad. Tonhöjd: kammarton. Temperatur: "den nu för tiden åstundande likasvävande".
1826: Renovering av hovrättskommissarie och orgelbyggare Johan Peter Åberg, Vassmolösa, som byter öververkets Scharff III mot en Fugara 8′.
1863: Ombyggnad av orgelbyggare Frans Andersson, Stockholm. I manualen byts Flagfleut 8′ och Flûte traversière 4′ ut mot Flûte harmonique 8′ och Qvinta 3′, som hämtas från öververket. I öververket tas Qvintadena 8′, Qvinta 3′, Trumpet 4′ B och Vox humana 8′ D bort. I stället insättes Principal 8′, Flûte traversière 4′ (från manualen) och Fagott 8′. I pedalen tas Qvinta 6′, Qvinta 3′, Blockfleut 1′ och Scharff III bort. I stället insätts Qvinta 12′ och Täckflöjt 4′, den senare troligen gjord av öververkets Qvintadena 8′.
1887: Orgelverket flyttas till Slätthögs kyrka, där det sätts upp bakom en befintlig fasad från en tidigare orgel byggd 1846 av orgelbyggare Johan Liljegren, Flo. Wahlbergsfasaden med tillhörande principalpipor lämnas kvar i Växjö. I stället kompletteras orgeln sannolikt med ny Principal 8′ både i manualen och pedalen. I fasaden låter man dock piporna vara stumma. Pedalverket sätts upp bakom orgelhuset.
1912: Orgelbyggare Emil Wirell, Växjö, byter ut 1863 års Fagott 8′ mot en Euphon 8′.
1937 gör Nils Hammarberg, Göteborg, en genomgripande ombyggnad: Traktur och registraturpneumatiseras, nytt fristående spelbord med utökat klaviaturomfång monteras, öververket innesluts i crescendoskåp, flöjtstämmorna omdisponeras och omintoneras (sänkning av uppskärningarna genom ilödning av överlabierna) och nytt bälgverk inrättas.
Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
