Kyrkan är uppförd av i kvader huggen granit under 1100-talet, då Bohuslän tilhörde Norge, och ligger norr om vägen. Det fristående klocktornet i sten från 1673 ligger söder om vägen. Vid en stor ombyggnad 1794-1795 förlängdes långhuset västerut, ett vapenhus i sten byggdes till och kormurarna höjdes. Samtidigt tillkom det välvda taket över kor och långhus.
I sin nuvarande form består kyrkan av långhus med smalare kor i öster, men lika högt som övriga kyrkan. Öster om koret finns en halvrund absid, som liksom portalerna på syd- och norrsidan och det rundbågiga fönstret i korets norra sida, härstammar från kyrkans äldsta tid. Stengolvet och troligen även altarbordet är från medeltiden. Norr om koret finns en tillbyggd sakristia.
Restaurering på 1920-talet
Kyrkan restaurerades på 1923-1924 under ledning av Axel Forssén. Tillägg från 1800-talet rensades då bort och man och lyfte fram element från medeltiden och 1700-talet: medeltida korportaler och portalomfattningar togs fram och man frilade kvadersten i fasaden. 1800-talsbänkarna ersattes och det medeltida golvet frilades. De avlägsnade takmålningarna ersattes. Åtgärderna betraktas som ett gott exempel på den typ av restaureringar som ofta skedde Västsverige vid den tiden.[1]
Takmålningar
Christian von Schönfeldt utförde 1730 takmålningar i både långhus, kor och sakristia. I slutet av 1800-talet byttes kyrkorummets trävalv. Därmed har endast sakristians målningar bevarats. Vid en restaurering 1923 utförde Filip Månsson, Gunnar Erik Ström och Henning Ståhlberg nya takmålningar i kyrkorummet med motiv föreställande Kristi himmelsfärd och apostlarna. Ståhlberg konserverade samtidigt Schönfeldts målningar i sakristian. På grund av den lilla ytan har Schönfeldt valt att endast framställa syndabekännelsen och förlåtelsen.
Inventarier
Altarskåpet, med skulpturer och reliefer som framställer Jesu liv, är från 1490-talet och har ett ramverk i barockstil från 1686.
Dopfunt av täljsten från omkring 1200 i två delar. Höjd: 71 cm. Cuppan är halvsfärisk med en vulst nedtill och upptill ett bandornament. Den har egenartade ornament utförda i hög men plan relief. Motiven är lejon, drakar eller gripar och två människoansikten ordnade i löpande följd. Foten saknar dekor och är rund med en hög kant. Uttömningshål finns. Hela objektet är välbevarat. Även om lejonmotiven var vanliga i Danmark är den självständigt utformad i relation till de danska förebilderna. Funten är av materialet att döma inte tillverkad i Danmark utan snarare i Østfold i Norge. Funten såldes 1878 till Statens historiska museum[2]
Stenskulptur. Madonna från 1200-talets senare del.
Referenser
Noter
^ [ab] Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris11485399. ISBN 9197431680
^Hallbäck, Sven Axel (1961). Medeltida dopfuntar i Bohuslän. Vänersborg: Vänersborgs museum. sid. 30, 50-51. Libris878812
Allmänna källor
Gullbrandsson, Robin (2017). Medeltida taklag i Göteborgs stifts kyrkor : en förstudie. Rapport / Västarvet, 2017. Vänersborg: Västarvet. sid. 22. Libris22284903
Mellgren, Maria (2009). Kyrkor i Göteborgs stift : rapport över kyrkobyggnadsinventering och karakterisering 2001-2007. Göteborgs stifts skriftserie, 1402-5329 ; 2009:1. Göteborg: Göteborgs stift. Libris11485399. ISBN 9197431680
Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 82-83. Libris21705493. ISBN 9789188435491
Vår svenska kyrka [Göteborgs stift] / redaktionskommitté Elis Malmeström ... Göteborg: Kulturhistoriska förlaget. 1950. sid. 137. Libris904466
Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 84-85. Libris8377620. ISBN 91-7988-142-4
Granqvist, Nils W (1964). ”Begravningsplåtarna i Skee kyrka”. Vikarvet 1962/1963 (23),: sid. 67-69 : ill. 0349-0351. ISSN0349-0351.Libris9056201