Skattefjäll finns namngivna i skattelängder från tidigt 1600-tal och framåt.[1] I samband med avvittringen, som i Jämtland och Härjedalen i huvudsak genomfördes under 1800-talets första decennier, kom delar av de gamla skattefjällen att tillhöra hemman. Jämtlandssamerna sände därför en skrivelse till Kungl. Maj:t i början av 1830-talet och begärde att få fortsätta att bruka samma marker som förr. Något beslut om detta fattades emellertid inte och den redan genomförda avvittringen låg fast. Dock utfärdade Kungl. Maj:t den 20 april 1841 föreskrifter om att skattefjällens gränser skulle stakas ut samt att inga ytterligare nybyggen skulle tillåtas inom fjälltrakterna förrän detta skett.[2]
Den första rennäringslagen, som i Jämtlands län trädde i kraft 1889, innebar att skattefjällssystemet upphörde. I stället inrättades lappbyar, föregångare till dagens samebyar, där samerna hädanefter skulle bedriva renskötsel kollektivt.[3] Renskötselns året-runt-marker i Jämtland och Härjedalen kallas nu för renbetesfjäll, en term som går tillbaka på de gamla skattefjällen.[4]
Skattefjäll från söder till norr
Skattefjällen har gått under olika namn vid olika tidpunkter i historien, men när samebyarna bildades i slutet av 1800-talet fanns följande skattefjäll i Härjedalen och Jämtland:
I skattefjällsmålet, som pågick mellan 1966 och 1981, behandlades frågan om äganderätten till skattefjällen i norra Jämtland. Samerna förlorade målet och Högsta domstolen fastställde att samer, på de skattefjäll som målet avsåg, inte hade någon rätt utöver vad som tillkommer dem genom rennäringslagen.
Referenser
^ Bergsland, Knut (1975). ”Utredning för Skattefjällsmålet om de sydlige sameområders historie til omkring 1751”. i Cramér Tomas, Bergsland Knut. Samernas vita bok. 3, Fyra utlåtanden i hovrätten i Skattefjällsmålet. Stockholm: Svenska samernas riksförb. Libris219075
^Almquist, Jan Eric (1928). ”Det norrländska avvittringsverket”. Svenska lantmäteriet 1628–1928: historisk skildring. D. 1. Stockholm. Libris428437
^Prawitz, Gunnar (1967). ”Odlingsgränsen”. i Tomas Cramér & Gunnar Prawitz. Samernas skattefjäll. 3, Samernas domstolsinlaga den 22 september 1967. [Stockholm]: [Svenska samernas riksförbund]. sid. 93. Libris701726
