Sippsläktet eller sippor (Anemone)[1] är ett växtsläkte med 158 arter i familjenranunkelväxter.[1] Sipporna kommer från norra och södra halvklotets tempererade delar. De växer ofta i ljusa skogar och på alpängar.
Nyare forskning stödjer att blåsippssläktet (Hepatica) och backsippssläktet (Pulsatilla) skall inkluderas bland de egentliga sipporna.[2]
Sippsläktets arter är fleråriga örter med en jordstam. Stjälkarna är långa och överst sitter blommorna ensamma eller några få tillsammans. Blomfärgen är oftast vit, röd eller blå, sällan gul. Liksom andra ranunkelväxter har de många ståndare och många fria (apokarpa) pistiller. Under varje blomma finns tre svepeblad men foder saknas. Frukten är en nöt som ofta är hårig, vilket underlättar spridning för vinden. De olika sipparterna innehåller ett gift som irriterar hud och slemhinnor[3], och som kan ge blåsor i mun och svalg om man äter dem.
Namn
Efterledet sippa kan spåras tillbaka till säper som använts för vitsippa i finländska Nyland. Säper kommer i sin tur av det franska ordet, chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en 'blomsterkrans', ett 'diadem' men också 'kungakrona' och 'brudkrona'.[4][5]
Många växter inom släktet Anemone kallas av tradition anemoner på svenska (som till exempel bukettanemon och höstanemon). Vissa havsanemoners likhet med anemoner låg bakom dessa djurs namngivning på svenska[6].
Dottertaxa
Anemone coronaria, bukettanemon
I Catalogue of Life listas följande som dottertaxa till Sippor, i alfabetisk ordning:[1]
^Hoot, S. B., A. A. Reznicek, and J. D. Palmer. 1994. Phylogenetic relationships in Anemone (Ranunculaceae) based on morphology and chloroplast DNA. Syst. Bot. 19: 169-200.
