Silja Line (firma sedan 2006 Tallink Silja Oy) är ett svenskt-finskt marknadsbolag för passagerarfärjetrafik mellan Sverige och Finland, dotterbolag till Tallink Group. Silja Lines ursprung brukar härledas till de samseglande rederiernas, Stockholms Rederi AB Svea, Finska Ångfartygs Ab (FÅA) och Ångfartygs Ab Bore, grundande av Siljarederiet 1957. Senare förvärv och avyttringar har påverkat vilka rederier som vid var tid ingått i Silja Line.
Siljarederiet, som ursprungligen främst avsågs hantera frakttrafiken samt passagerartrafiken med personbilar från Norrtälje, bestod till början av 1970-talet, varefter det upplöstes och fartygen fördelades mellan de samseglande rederierna. Silja Line etablerats som varumärke och marknadsföringsbolag för både frakt- och passagerarverksamheten och levde vidare i de egenskaperna.
Historia
Rederiet grundades 20 maj 1957 som ett dotterbolag till FÅA, Rederi AB Bore och Sveabolaget. I första hand för att sköta den nya kombinerade frakt och passagerartrafiken från Norrtälje, men också för att sköta det de kallade samtrafiken mellan Finland och Sverige.
I början av 70-talet avvecklades Siljarederiet med trafiken från Norrtälje och fartygen fördelades mellan ägarrederierna. Men istället ökade likriktningen av samtrafiken under varumärket Silja Line. T.ex. gavs fartygen enhetlig målning. Undantaget var endast skorstenarna med respektive rederimärke.
Vid denna tid fanns många små rederier som seglade på rutterna Sverige–Åland–Finland. Snart skulle ändå kampen utåt sett stå mellan å ena sidan Silja Line och å den andra Viking Line, en rederigrupp bildad 1966. Fram till början av 1990-talet var konkurrensen hård även inom grupperna och man försökte locka passagerarna till sina egna fartyg genom allt mer extravaganta nybyggen, som flera gånger var bland världens största.
1975 såldes Sveabolaget till Johnsongruppen och inför ordern på de nya Helsingforsfartygen, M/S Finlandia och M/S Silvia Regina, i början av 80-talet lämnade Bore verksamheten. Från och med 1981–1982 används Nordstjernan från Johnson som rederimärke på skorstenen för de svenska fartygen.
Inom Viking Line hade Sallyrederiets Helsingforsfartyg 1985 konkurrerats ut av modernare fartyg. Resultatet blev att rederierna inom Silja köpte majoriteten av Sally, som lämnade Viking Line. Därefter övertogs de Sallyfartyg som inte såldes av Silja Line.
1988 bildas det parallella marknadsbolaget Seawind Line för frakttrafiken.
Inför mottagandet av de nya Helsingforsfartygen M/S Silja Serenade och M/S Silja Symphony konsoliderades rederigruppen till EffJohn (namnet härlett av FÅA→Effoa och Johnson). Konsolideringen markerades genom att sälen från Silja Lines logotyp flyttades upp som nytt skorstensmärke.
Det sista stora nybygget som följd av kampen mellan och inom Silja Line och Viking Line blev M/S Silja Europa, som genom Slites konkurs aldrig hann segla för Viking Line, utan togs över av Silja Line 1993. Resultatet blev att Silja Line för en tid disponerade världens tre största kryssningsfärjor.
EffJohn såldes emellertid till brittiska SeaContainers år 2000/2004. SeaContainers försökte utveckla trafiken med snabbgående fartyg över Finska viken genom SuperSeaCat, men hamnade ett par år senare i en ekonomisk kris och sålde bolaget vidare till estniska Tallink i juni 2006. I köpet ingick dock inte SuperSeaCat-båtarna, M/S Silja Opera och GTS Finnjet. Nytt bolagsnamn blev Tallink Silja Oy. Men passagerartrafiken bedrivs och marknadsförs fortfarande under namnet Silja Line.
Fartyg som har ägs, chartrats eller marknadsförts långsiktigt av Liljavarustamo/Siljarederiet/Silja Line inklusive fartyg ägda av modersällskapen.[2][3]
Fartyg som fortfarande är i trafik är markerade med grönt.
Såld 1986 till Sea Containers, Bermuda. Inköpt 1992 av Wasa Line som 1993 integrerades med Silja Line. Såld 2001 till Panama. Ankom 2013 Alang, Indien för upphuggning.
